spärr`a verb ~de ~t ORDLED: spärr-ar SUBST.: spärrande, spärrning

spärrad stil, detsamma som spärrning.

spärrad sättning, av ord eller text, se spärrning.

spärrat konto, bankkonto utan fritt förfogande för innehavaren, t.ex. därför att innestående medel utgör säkerhet för kredit eller är beroende av legala restriktioner, t.ex. överförmyndarspärr för omyndigs konto.

spärra u´t verb spärrade spärrat ORDLED: spärr-ar SUBST.: utspärrande, utspärrning

igelkott är ett djur som trivs i närheten av människor.

kloster, från omvärlden avskild religiös gemenskap av munkar eller nunnor som ägnar sig åt att söka Gud och/eller den egna fullkomligheten och lever efter en gemensam regel.

Berlinmuren var en mur som gick genom staden Berlin i Tyskland 1961–1989.

spärr, att fälla alla tio käglor i bowling med två slag.

Kalmarunionen, den nordiska trestatsunion som etablerades 1389, fick en formell fullbordan genom unionsmötet i Kalmar 1397 och med vissa avbrott bestod till Gustav Vasas val till svensk kung 1523.