ställföreträdare, inom avtalsrätten en person som företräder någon som själv saknar rättslig handlingsförmåga.

ställ`företrädande adj., ingen böjning ORDLED: ställ--före-träd-ande

kalif. Vid profeten Muhammeds död 632 valdes Abu Bakr som efterträdare till Muhammed, även i politiskt hänseende. Från Abu Bakrs efterföljare Umar ibn al-Khattab (634–644) blev titeln khalīfa rasūl Allāh, ’Guds sändebuds efterföljare/ställföreträdare’, den allmänt vedertagna titeln på ledaren för den islamiska staten.

påve, högste ledare för romersk-katolska kyrkan; ursprungligen en hederstitel för höga kyrkliga ledare – ännu i dag bär patriarken av Alexandria titeln påve.

Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga, Church of Jesus Christ of Latter-day Saints, religiöst samfund grundat av Joseph Smith 1830 i USA.

teokrati, gudsvälde, statsskick där en gudomlig auktoritet utgör regimens yttersta legitimitetsgrund.

riksföreståndare, enligt 1974 års regeringsform medlem av kungahuset som är kungens ersättare då kungen tillfälligt hindras fullgöra sina uppgifter.

Hess, Rudolf, 1894–1987, tysk politiker (nazist).

Treblinka, nazityskt förintelseläger 1942–43, beläget cirka 75 km nordöst om Warszawa längs järnvägen Warszawa–Białystok.

försoningslära, inom den kristna traditionen en tolkning av Jesu gärning (oftast hans död och uppståndelse), som innebär att den har frälsande betydelse.