-
stånka, skänk- eller dryckeskanna, vanligen uppåt avsmalnande samt med ledat lock.
-
1stånk`a subst. ~n stånkor
ORDLED: stånk-an
Svensk ordbok
-
2stånk`a verb ~de ~t
ORDLED: stånk-ar
SUBST.: stånkande, stånkning; stånk
Svensk ordbok
-
stånk subst. ~et
ORDLED: stånk-et
Svensk ordbok
-
stop, dryckeskärl av trä, keramik, metall eller glas, antingen i form av en större bägare eller en kanna med handtag och lock, till formen cylindrisk eller avsmalnande uppåt, i det senare fallet kallat
stånka.
-
tenn, grundämne, i metallisk form känt och använt av människan sedan forntiden.
-
dryck`eskärl subst. ~et, plur. ~, best. plur. ~en
ORDLED: dryck-es--kärl-et
Svensk ordbok