säkerhetspolitik, sammanfattande benämning på de politiska åtgärder en stat vidtar i syfte att avvärja hot mot statens suveränitet och för att värna de värderingar som ligger till grund för samhällsbygget.

Säkerhetsrådet, engelska The Security Council, organ i FN med huvudansvar för upprätthållandet av fred och säkerhet.

säkerhet, i allmän betydelse resultatet av åtgärder eller egenskaper som minskar sannolikheten för att olyckor eller andra oönskade händelser skall inträffa.

Säkerhetspolisen, SÄPO, statlig myndighet med huvuduppgift att förebygga och avslöja brott mot rikets säkerhet.

säkerhetsfaktor, förhållandet mellan kritisk och tillåten belastning av en detalj eller konstruktion.

IT-säkerhet, samlingsterm för allt som rör säkerhet för data i IT-system.

säkerhetstjänst, verksamhet för att skydda väsentliga funktioner, dokument eller viktig materiel.

säkerhetständsticka, pyroteknisk stryktändsticka uppfunnen av Gustaf Erik Pasch 1844.

säkerhetsbälte, anordning i t.ex. bilar och flygplan som hindrar de åkande att slungas ur sätet vid plötsliga inbromsningar eller krängningar; i bil detsamma som bilbälte.

sä´ker adj. ~t säkra ORDLED: säkr-are