un`danhålla verb undanhöll undanhållit undanhållen undanhållna, pres. undanhåller ORDLED: und-an--håll-er SUBST.: undanhållande, undanhållning

propaganda, mer eller mindre systematiskt bedriven verksamhet som syftar till att med hjälp av språk, bilder eller andra symboler påverka människors åsikter, värderingar eller handlingar i en bestämd riktning.

un`danhållande subst. ~t ~n ORDLED: und-an--håll-and-et

härskarteknik, sätt att hävda sin egen maktställning genom att förringa en individ eller en grupp.

Ås, Berit, född Skarpaas 1928, norsk socialpsykolog och politiker, professor vid Oslo universitet 1991–94.

deprivation, deprivering, undandragande eller undanhållande av stimulering som är av väsentlig betydelse för människans utveckling, välbefinnande och funktionsförmåga.

klientelism, term som har sina rötter i det antika klientbegreppet (se klienter) och betecknar olika sätt att bygga upp och politiskt utnyttja klientrelationer.

svek, inom juridiken omständighet som bl.a. medför att avtal som eljest skulle ha varit giltigt kan ogiltigförklaras.

fosterdiagnostik, prenatal diagnostik, undersökningar i syfte att upptäcka vissa missbildningar och sjukdomar hos foster.

oredlighet mot borgenärer, brott mot borgenärer som föreligger bl.a. när en gäldenär på eller är nära obestånd avhänder sig egendom av betydande värde eller, när konkurs är nära förestående, ur Sverige för bort egendom av betydande värde eller, i konkurs, undandrar eller undanhåller konkursförvaltaren någon tillgång.