u`tväxt subst. ~en ~er ORDLED: ut--växt-en

hår, trådformiga utväxter från ytan hos växter och från huden hos djur och människor.

rothår, slangformig utväxt från växtrot, se rot.

hjortdjur är en familj hovdjur.

epifys, epiphysis cerebri, corpus pineale, övre hjärnbihanget, en utväxt från mellanhjärnans tak hos ryggradsdjuren, hos människa och andra däggdjur benämnd tallkottkörtel, hos övriga vanligen pinealorgan.

tumör, hos levande varelser en utväxt orsakad av onormal celldelning betingad av genetiska faktorer eller av bakterie-, svamp- eller virusinfektion.

kalkon är en hönsfågel och en art i familjen fasanfåglar.

tallkottkörtel, corpus pineale , epifysen, övre hjärnbihanget, hos människan en halvt ärtstor konformad kropp som sitter som en utväxt på mellanhjärnans tak vid bakre kanten av tredje ventrikeln.

blåstjärnor, arter av släktet Scilla i familjen sparrisväxter.

epifys, ändstycket på ett rörben.