växthuseffekten, den värmande inverkan som atmosfären utövar på jordytan på grund av sin förmåga att släppa igenom, absorbera eller reflektera strålning av olika våglängder.

växter, egentliga växter, Plantae, rike av organismer som omfattar mossorna och kärlväxterna med lummerväxter, fräkenväxter, ormbunkar, cykadofyter (kottepalmer), ginkgoväxter, gnetofyter, barrväxter (Pinophytina, koniferofyter) samt de gömfröiga växterna. Gruppen har en osäker avgränsning mot grönalgerna, som ibland därför räknas till växterna.

växthusgas är en gas som finns i atmosfären och som bidrar till växthuseffekten.

C4-växt, växt med en speciell utformning av den fotosyntetiska koldioxidassimilationen.

växtförädling, framställning av nyttoväxter med en ärftlig konstitution som ger speciella önskade egenskaper eller generellt högre odlingsvärde.

C3-växt, växt som assimilerar koldioxid direkt genom Calvincykeln.

växtcell, se cell (Växtcellen).

växtätare, djur som till helt övervägande del livnär sig av vegetabilisk föda.

växtsamhälle, fytocenos, enhet som bildas av talrika individer av (oftast) flera samväxande växtarter och som utgör en del av vegetationen.

CAM-växt, växt med s.k. crassulacean acid metabolism, crassulacémetabolism, dvs. ett metaboliskt och fysiologiskt system som gör det möjligt för växten att utföra fotosyntes om dagen men ta upp koldioxid om natten.