zygot, den cell som uppstår vid sammansmältningen av en honlig och en hanlig könscell, dvs. i samband med befruktningen, och som sedan utvecklas till en individ.

zygoten, stadium av reduktionsdelningens första delning kännetecknat av att de parvis lika (homologa) kromosomerna börjar komma i nära fysisk kontakt med varandra.

zygot [sygå´t] subst. ~en ~er ORDLED: zyg-ot-en

meios, reduktionsdelning, två på varandra följande celldelningar som föregår bildningen av könsceller.

genetik, ärftlighetslära, vetenskap som omfattar studiet av genomets (arvsmassans) uppbyggnad och funktion, uppkomst av förändringar av generna (arvsanlagen) samt biologisk variation.

fortplantning, förökning, reproduktion, alstrandet av avkomma – de levande organismernas främsta kännemärke.

homozygot, cell eller individ som har samma arvsanlag (alleler) på motsvarande lokus i de båda kromosomerna i ett kromosompar.

befruktning, konception, den biologiska process då könsceller ( spermie och äggcell) förenas till en zygot och en ny individ börjar utvecklas.

fertilitet, biologisk term: fruktsamhet (förmåga att alstra livsduglig avkomma) eller fruktbarhet.

heterozygoti, förekomsten av olika alleler (arvsanlag) på motsvarande locus i de båda kromosomerna i ett kromosompar hos en cell eller en organism.