ö`rhänge subst. ~t ~n ORDLED: ör--häng-et

örhängen, smycken som fästs i öronen och bärs, av både kvinnor och män, av estetiska, sociala, magiska eller medicinska skäl.

adjektiv är en ordklass.

ädelstenar är olika mineral som används till smycken.

Ädeltopasgarnityret, smyckegarnityr tillverkat i Sankt Petersburg ca 1800 med ädeltopaser och briljanter infattade i silver och guld.

Kamédiademet, diadem med guld, pärlor och kaméer, tillverkat 1809 för kejsarinnan Joséphine av franska juvelerarfirman Nitot.

Ametistgarnityret, Drottning Josefinas ametister, smyckegarnityr med ametister och briljanter infattade i silver och guld.

Desiderias rubingarnityr, Drottning Desiderias rubingarnityr, smyckegarnityr i guld och silver infattat med rubiner och diamanter, tillverkat i Frankrike i början av 1800-talet.

Leuchtenbergska safirerna, smyckegarnityr med safirer och briljanter, bestående av diadem, halsband, örhängen, brosch och hårnålar.

smycken, föremål avsedda att bäras på kroppen för att markera social, professionell, religiös eller annan kulturell tillhörighet eller i magiskt syfte (se amulett) samt oftast, men sällan enbart, för att åstadkomma en dekorativ effekt.