överensstämma [ö`ver- äv. -en`s-] verb överensstämde överensstämt, pres. överensstämmer ORDLED: över-ens--stämm-er SUBST.: överensstämmande; överensstämmelse

norm, det ”normala” eller godtagna beteendet i t.ex. en social grupp; konvention, praxis.

Hitler, Adolf, född 20 april 1889, död 30 april 1945, tysk politiker (nazist), rikskansler från 1933, statschef från 1934.

ideologi, ett mångtydigt men centralt begrepp i modern politisk teori, kunskapssociologi och idéhistoria.

naturrätt, rättslära enligt vilken det finns rättsliga principer som är grundade i naturens egen ordning och nedlagda i människans natur och som står över de lagar som stiftats av människor.

kosher, koscher, kascher, judisk term för ett föremåls användbarhet för rituellt bruk, oftast föda enligt judendomens matregler (lagarna om ’användbarhet’, kashrut).

konstitutionell, grundlagsenlig; i överensstämmelse med konstitutionen.

kongruens, som grammatisk term överensstämmelse mellan ord ifråga om ett visst grammatiskt böjningsdrag.

kamouflage, hos djur skyddande förklädnad som gör att dessa undgår att upptäckas.

konstansfenomen, överensstämmelse mellan varseblivning och en konstant företeelse i omvärlden (distal stimulus), detta utan att man tar hänsyn till den föränderlighet som kännetecknar motsvarande företeelse i det mönster som finns tillgängligt vid sinnesorganet (proximal stimulus).