storkors, högsta grad i en förtjänstorden med flera grader.

sto`rkors subst. ~et, plur. ~, best. plur. ~en ORDLED: stor--kors-et

Nordstjärneorden, egentligen Kungl. Nordstjärneorden, NO, orden stiftad 1748 av Fredrik I.

stk, förkortning för ordensgraden storkors.

Norska Lejonorden, norska Den Norske Løve, orden instiftad 1904 av Oscar II som en norsk motsvarighet till Serafimerorden.

orden, officiell utmärkelse som utdelas av ett lands statsöverhuvud; även tecken för en sådan utmärkelse.

kommendör, inom ordensväsendet innehavare av en högre ordensgrad, t.ex. kommendör med stora korset (storkors), i allmänhet i form av en halsdekoration.

Hederslegionen, franska Ordre de la Légion d’Honneur, fransk orden instiftad 1802 av dåvarande förste konsuln Napoleon Bonaparte som ersättning för tidigare dekorationer från kungadömet.

Sankt Olavs orden, norsk orden instiftad 1847 av unionskungen Oscar I i tre klasser.

ordensgrad, benämning på klass inom en riddarorden.