1–40 av 42 träffar ur Encyklopedi 1 2
- Yunnan
- Yunnan, Yünnan, provins i sydvästra Kina; 394 000 km2, 46,2 miljoner invånare ENCYKLOPEDI
- Kina
-
Kina, stat i östra Asien; 9,6 miljoner km2, 1 346 miljoner invånare (2011), inklusive
Yunnan (2003) Arkeologiska lämningarENCYKLOPEDI
- Kunming
- Kunming, huvudstad i provinsen Yunnan, sydvästra Kina; 1,1 miljoner invånare (2009). ENCYKLOPEDI
- Världsarvskonventionen
-
Världsarvskonventionen, Convention Concerning the Protection of the World Cultural and Natural Heritage, oftast kallad World Heritage Convention, internationell överenskommelse om skydd för världens kultur- och naturarv, antagen av UNESCO:s generalförsamling i Paris 1972.
Naturreservat vid floderna Mekong, Salween och Chang Jiang i provinsen Yunnan (N) 2004 ArkeologiskaENCYKLOPEDI
- Ersjön
- Ersjön, kin. Er Hai, 'Öronsjön', långsmal sjö i Kina, i provinsen Yunnan, 1 980 m ö.h. på Yünnan-Guizhous högplatå; 250 km2, största djup ENCYKLOPEDI
- jingpo
- jingpo, benämning på en i Kina erkänd etnisk minoritet som lever som jordbrukare (ris, majs) i bergsområden kring Dehong Dai i södra Yunnan. ENCYKLOPEDI
- Laos
-
Laos, stat på Sydöstasiatiska halvön; 236 800 km2, 6,3 miljoner invånare
av taitalande folk, som fr.o.m. 1100-talet invandrade från Yunnan i södra Kina. P.g.a. överlägsenENCYKLOPEDI
- Mekong
-
Mekong, thai Mae Nam Khong, flod i Sydöstasien; ca 4 500 km lång, avrinningsområde vid deltamynningarna i Sydkinesiska havet 810 000 km2 och medelvattenföring ca 16 000 m
mellan höga bergskedjor genom östra Tibet och västra Yunnan i Kina och bildar sedan gräns mellan BurmaENCYKLOPEDI
- Röda floden
-
Röda floden, vietnamesiska Sông Hông, kinesiska Yuan Jiang, franska. Fleuve Rouge, flod i sydöstra Asien; 1 200 km.
sydöstra Asien; 1 200 km. Röda floden flyter från Yunnan i södra Kina in i norra Vietnam ochENCYKLOPEDI
- Salween
-
Salween, kinesiska Nu Jiang, flod i sydöstra Asien; ca 2 800 km lång.
Asien; ca 2 800 km lång. Salween flyter från sydöstra Tibet genom Yunnan i Kina och därefterENCYKLOPEDI
- Tibet
-
Tibe´t, kinesiska Xizang, autonomt område i västra Kina; 1,2 miljoner km2, 2,9 miljoner invånare
Xinjiang, i nordöst till Qinghai, i öster till Sichuan och i sydöst till Yunnan (samtliga tre är kinesiskaENCYKLOPEDI
- blang
- blang, skriftlöst austroasiatiskt språk med ca 50 000 talare i provinsen Yunnan i Kina och med ett okänt antal talare i Burma. ENCYKLOPEDI
- chengjiangfaunan
- chengjiangfaunan, utdöd samling av marina djur från provinsen Yunnan i sydvästra Kina. ENCYKLOPEDI
- dai
- dai, den kinesiska benämningen på taispråken tai nüa, lü, svart tai och vit tai, som har 800 000 talare i Yunnan i sydvästra Kina. ENCYKLOPEDI
- hani
- hani, tibetoburmanskt språk med ca 600 000 talare i Yunnan i sydvästra Kina. ENCYKLOPEDI
- kachin
- kachin, folk i norra Burma om över 1 miljon, fördelat på flera grupper och med undergrupper bosatta huvudsakligen i delstaterna Kachin och Shan samt i angränsande delar av Indien och av provinsen Yunnan i Kina. ENCYKLOPEDI
- lava
- lava´, lavüa, mon-khmerspråk med ca 100 000 talare i Yunnan i s.v. Kina och ytterligare 15 000 i n. Thailand. ENCYKLOPEDI
- lisu
- lisu, tibetoburmanskt stamfolk i norra Burma (350 000) och Thailand (55 000) samt i den kinesiska provinsen Yunnan (729 000). ENCYKLOPEDI
- lü
- lü, lue, Xishuang Banna dai, taispråk med 500 000 talare, de flesta i området Sipsong Panna (Xishuang Banna) i provinsen Yunnan i sydvästra Kina. ENCYKLOPEDI
- miao
- miao, sedan 1949 officiell benämning på ett bergsfolk i Kina (9,6 miljoner enligt 2000 års folkräkning), bosatt främst i de sydvästliga provinserna Guizhou, Yunnan, Hunan, Hubei, Hainan och Guangxi. ENCYKLOPEDI
- naxi
- naxi, moso, tibetoburmanskt språk med 270 000 talare i Yunnan, s.v. Kina. ENCYKLOPEDI
- palaung
- palaung, benglong, ta-ang, samlingsnamn för ett antal närbesläktade mon-khmerspråk (pale, swe, rumai m.fl.) med ca 500 000 talare i n. Burma och i provinsen Yunnan, s.v. Kina. ENCYKLOPEDI
- paraok
- paraok, wa, mon-khmerspråk med 200 000 talare i provinsen Yunnan, s.v. Kina och ca 400 000 i n. Burma. ENCYKLOPEDI
- Assam
-
Assa´m, delstat i nordöstra Indien; 78 500 km2, 29,9 miljoner invånare
området. Namnet Assam minner om ahomerna, som anlände på 1200-talet, troligen från Yunnan. AhomriketENCYKLOPEDI
- Burma
-
Burma, sedan 1989 Myanmar, republik i Sydöstasien; 677 000 km2, 54 miljoner invånare
Yunnan som saknar egna förekomster av fossil energi. Även Indien har engagerat sig i naturgasutvinningenENCYKLOPEDI
- centralasiatiska floraområdet
-
centralasiatiska floraområdet, del av det holarktiska (boreala) florariket.
Yunnan, och i norr till Altaj och de östsibiriska bergen. Området har karaktär av både stäpp- ochENCYKLOPEDI
- hmong
-
hmong, meo, mong, bergsfolk i södra Kina, norra Vietnam, norra Laos och norra Thailand.
uppskattas till 2,8 miljoner, och de återfinns i provinserna Yunnan, Sichuan och GuizhouENCYKLOPEDI
- hmong–mienspråk
-
hmong–mienspråk, tidigare kallade miao-yaospråk, språkfamilj som omfattar ett tjugotal språk med sammanlagt drygt 8 miljoner talare i södra Kina och norra Sydöstasien.
som är spridda över Yunnan, Sichuan, Guizhou och Guangxi i sydvästra Kina och i de norra delarna avENCYKLOPEDI
- Hongkong
- Hongkong, Hongkong Xianggang, speciell administrativ region i Kina, söder om provinsen Guangdong; 1 104 km2, 7,1 miljoner invånare ENCYKLOPEDI
- jadeit
-
jadei´t, bergartsbildande mineral tillhörande pyroxengruppen; sammansättning NaAlSi
relativt låg temperatur. Fyndorter för jadeit finns i Tawmaw (Burma), Tibet, Yunnan (Kina), JapanENCYKLOPEDI
- jordbävning
-
jordbävning, jordskalv, plötslig, kraftig förkastning eller brott i jordskorpan eller övre jordmanteln som avlöser elastiska spänningar och åstadkommer skalv i marken.
laboratorium i Yunnan har förutspått sex kinesiska jordbävningar under några få år. Forskarna har ocksåENCYKLOPEDI
- kambrium
-
ka´mbrium, geologisk period, ca 542–488 miljoner år före nutid, även namn på det geologiska system (lagerföljd) som bildades under den kambriska perioden.
Yunnan, Kina (undre kambrium) och Burgess Shale i British Columbia, Canada (mellersta kambrium) tycksENCYKLOPEDI
- kinesiska
-
kinesiska, sammanfattande benämning på det kinesiska riksspråket, de sinsemellan ofta starkt avvikande dialekterna och de äldre språkskeden ur vilka dessa har utvecklats samt det logografiska skriftspråket.
delarna av Kina, från Heilongjiang i nordöst till Sichuan och Yunnan i sydväst, talas varianter avENCYKLOPEDI
- lahu
-
lahu, stamfolk i Sydöstasien som talar lahu, ett tibetoburmanskt språk.
uppgår till närmare 1,2 miljoner, varav 635 000 (2000) finns i den kinesiska provinsen Yunnan, 25 000 iENCYKLOPEDI
- Möngke
-
Mö´ngke, 1209–59, mongolisk storkhan från 1251, son till Tolui.
återupptogs expansionspolitiken med erövringar i Mellanöstern och Yunnan. Under ett fälttåg mot Sydkina dogENCYKLOPEDI
- nosu
-
nosu, tibetoburmanskt språk med 2,2 milj. talare främst i Liangshanområdet i provinsen Sichuan, s.v. Kina.
Yunnan. Nosu skrivs med ett stavelsealfabet som består av 819 teckenENCYKLOPEDI
- Samuel Pollard
- Pollard, Samuel, 1864-1915, brittisk missionär som verkade i Yunnanprovinsen i s.v. Kina. ENCYKLOPEDI
- sinotibetanska språk
-
si´notibetanska språk, språkfamilj i Öst- och Sydöstasien, Tibet, Bhutan, Nepal och östra Indien.
ett språk med 1,4 milj. talare i Yunnan i Kina. sinotibetanska språkENCYKLOPEDI
- tenn
-
tenn, grundämne, i metallisk form känt och använt av människan sedan forntiden.
Malackahalvön) och Indonesien (öarna Bangka och Belitung utanför Sumatra) samt i södra Thailand och Kina (YunnanENCYKLOPEDI
