Anders Hansson, journalist och NE-medarbetare
Biblioteken har spelat en mycket viktig roll i Sverige. Hit har alla kunnat komma för att gratis söka information och utveckla sina kulturella intressen. Bibliotekarien har varit på plats för att hjälpa den frågvisa att hitta rätt. Men behövs verkligen biblioteken och de som jobbar där nu när det finns så mycket information på Internet?
Olof Sundin är docent i biblioteks- och informationsvetenskap. Han tror inte på att biblioteken kommer att försvinna, men att sättet att arbeta förändras.
- Biblioteken har alltid anpassat sig, säger Olof Sundin. Den tryckta boken är bara en teknik bland flera för att förmedla information. Det är viktigt att ha kunskap om nya tekniker och det är ofta bibliotekarierna som sitter inne med den kunskapen.
ISTOCKHOTO
Biblioteket är inte bara ett ställe dit man kan komma och låna böcker.
Att ställa rätt frågor
Maria Göransson och Karin Ahlstedt är skolbibliotekarier på Malmö Latinskola. På frågan om varför man ska gå till skolbiblioteket när man kan sitta hemma och söka information på Internet svarar de så här:
- Den stora skillnaden är att på biblioteket finns någon som kan hjälpa eleverna att ställa de frågor som de själva inte gör. Här finns även material som biblioteket betalar för, det som vi kallar den dolda webben. Det vill säga betaldatabaser som eleverna inte har tillgång till hemma.
Det överlägset vanligaste sättet att leta efter information på Internet är annars via Google. Att googla kan tyckas vara lätt. Men även här kan bibliotekarierna hjälpa till med bra sökord. Maria Göransson och Karin Ahlstedt tycker ändå att bibliotekariens viktigaste uppgift är att hjälpa eleverna att hantera det material de hittar.
- Det är inte svårt att hitta information, men det är inte alltid lätt att veta vad man ska göra med den.
Söksäker i informationsdjungeln
Det som Maria Göransson och Karin Ahlstedt vill lära ut är ett sätt att förhålla sig till olika källor, det som kallas källkritik.- Vi vill göra eleverna söksäkra genom att lära dem att använda vissa verktyg. De ska så att säga vara terränggående och lära sig undvika fallgropar innan de ger sig ut i informationsdjungeln.
Vad är det då som eleverna oftast behöver hjälp med?
- Alla texter vill oss något, men vad? Eleverna är ofta inte medvetna om vilken typ av källa de har hittat. De letar efter information som de behöver och många tänker "text som text". I sin källkritik går de på magkänslan och väljer en lagom lång text som de förstår. När de rangordnar källor ser de mer till språket och sidans utseende än den egentliga kvaliteten.
Försvårad källkritik
Om det någonsin har varit på det viset så är bibliotekarien i alla fall inte längre bara en person som pekar på en bok med orden: Det står där!- Man kan säga att bibliotekarierna blir mer lärare och lärarna mer bibliotekarier, säger Olof Sundin.
Sättet att arbeta i skolan har förändrats. Från att eleverna skulle "banka in" kunskap handlar undervisningen alltmer om att eleverna ska genomföra egna projekt. Det betyder bland annat att lärarna inte har samma kontroll över vilken typ av material eleverna använder sig av. Samtidigt har källkritiken blivit svårare eftersom informationen är mer flytande. Det är inte alltid så lätt att veta var den kommer ifrån.
- Det som står i en bok är inte nödvändigtvis mer sant eller falskt än det som står på Internet, säger Olof Sundin. Men det är svårare att veta var uppgifterna på Internet kommer ifrån. Det gäller speciellt för sajter som Wikipedia där vem som helst får skriva. Men det går inte att förbjuda eleverna att använda vissa källor, för de kommer att använda dem ändå. Det är bättre att utnyttja fördelarna med nya medier och lära sig hur de fungerar.
Lagom hög ribba
Innehållet i en bok som ges ut har för det mesta granskats av en eller flera personer. Så är det sällan med det material som finns på Internet. Det betyder att ansvaret för källkritiken har förskjutits i ganska stor utsträckning. Numera är det den enskilda personen som måste bestämma vad som är trovärdigt.Maria Göransson och Karin Ahlstedt funderar över om det ändå inte ställs för stora krav på eleverna. Kanske är skolan fortfarande kvar i läroboksvärlden samtidigt som eleverna förväntas arbeta på egen hand.
- Det kan vara så att det krävs av dem att de har verktygen utan att de har fått lära sig dessa verktyg. Ett annat problem är att källkritik ofta kräver stora kunskaper i det ämne man söker information om. Det är viktigt att tänka på hur vi pratar om källkritik med eleverna. Vi bör jämföra vad vi tycker är viktigt med vad de verkligen behöver. Vi får inte lägga ribban för högt så att vi skrämmer dem.
Publicerat 2009-03-24
