Arne Järtelius, aktualitetsredaktör
Det här ska handla om tre pågående utställningar i London att njuta av under en lång huvudstadsweekend: "Moctezuma" på British Museum, "Maharaja" på Victoria & Albert Museum och "Outbreak" på Imperial War Museum. Det är tre informationsrika utställningar att intresseväckande och lärorikt ägna varsin dag under ett Londonbesök.
Men först detta: Efter att under fem dagar ha läst tre av de stora brittiska morgontidningarna – The Times, The Independent och The Daily Telegraph – så finns det anledning att undra om vi lever i samma världsdel. Med reservation för att de nämnda brittiska tidningarna innehåller så mycket mer än motsvarande svenska tidningar, så känns världen genom dem så mycket större på andra sidan Engelska kanalen. Vidare finns det så mycket av brittisk inrikespolitik som borde vara av intresse för svenska tidningar/läsare att få ta del av. Lägg till det en helt annan och spetsigare nyhetston i de brittiska morgontidningarna. När det däremot gäller kulturmaterialet så är svenska tidningar mycket mer innehållsrika och läsvärda.
 |
| TRUSTEES OF THE BRITISH MUSEUM |
| Ansiktsmask från mexica. |
Victoria & Albert
Det visar sig vara en skolledig vecka i London med omnejd. Det verkar för många barn med vidhängande föräldrar (eller var det tvärtom?) betyda museum med väldiga köer som följd. V&A ligger granne med både Science Museum och National History Museum vilket gjorde redan tanken på köandet tröttande. Men då V&A inte var de yngre barnens med föräldrar förstahandsval, så gick det ganska smidigt att komma in där. Vad man möjligen ska tänka på när det gäller de lite större specialutställningarna på brittiska museer är att boka biljetter i tid (entrén till själva museet är oftast gratis i UK). Då tilldelas man en slot – ett tidshål för inträde – och slipper att vänta på sin tur på plats. Något man också börjat med till dessa specialutställningar är prismässigt fördelaktiga familjebiljetter. Fråga efter dem!
Den stora utställningen på V&A för tillfället heter "Maharaja: The Splendour of India's Royal Courts". I tid rör sig utställningen från tidigt 1700-tal till sent 1800-tal och vad den framför allt presenterar är utställningstitelns "splendour".
Det gör man med ett rikhaltigt antal föremål som visar att de indiska kungligheterna vid den här tiden kunde visa upp en rikedom som vida överglänste vad exempelvis det brittiska kungahuset vid samma tid hade att exponera.
Ordet maharaja betyder ordagrant "liten kung" och det går tillbaka på begreppet maharajadhiraj i sanskrit, som står för "kung över kungar". Men så bokstavligt ska ordet inte tas, och det var först mot slutet av 1800-talet som det fick den begränsade betydelsen. Ett annat begrepp som var viktigt i de olika kungariken som vid den här tiden härskade på den indiska kontinenten var rajadharma. Det stod för såväl folkets sätt att lyda och högakta sin härskare som härskarens uppgift att skydda sitt folk från faror utifrån. När med tiden den faran i allra högsta grad bestod av den brittiska kronans överhöghet – Raj – så kom saken i ett helt nytt läge. Det betydde i praktiken att maharajorna var tvungna att låtsas som om, traditionellt sett, ingenting hänt samtidigt som de var tvungna att acceptera brittisk överhöghet, västernisera sig och bete sig som real English gentlemen. De flesta tidigare maharajorna – plus en massa av britterna nyutnämnda sådana ("härska genom att söndra") – ställde upp på det apspelet, men det fanns de som vägrade att bli en del av den juvel i det brittiska kolonialsystem som Indien i praktiken var. Det är mycket man kan lära sig på en utställning.
British Museum
British Museum hör till de största och mest välbesökta museerna i världen. Hit går man kanske inte i första hand för att strosa utan för att titta på ett urval av kulturhistorien i någon del av världen. Eller så går man på någon av de specialutställningar som museet årligen arrangerar. Senast handlade det om Hadrianus mur och dessförinnan var en del av den kinesiska terracottaarmén utställd. I jämförelse med de båda nämnda utställningarna saknar den nuvarande utställningen, den om "Moctezuma and the Aztecs", en gestaltad känsla. Den här gången nöjer man sig med att berätta en historia, den om Moctezuma II (1502–20) och hans välde fram till dess spanjorerna med Hernán Cortés i spetsen kom och vände upp och ned på det mesta.
Utställningen är tämligen traditionell till sin uppbyggnad med förklarande texter till föremål som i de flesta fall inte inskränker sig till att enbart vara historiskt intressanta artefakter utan som även har ett liv som konstföremål. Trots att utställningen har aztekerna i titeln sägs i den ihärdigt ifrån att så ska de inte heta utan i stället mexica. Av vad som visas i utställningen att döma var den kultur mexica skapade storslagen och värd ett helt annat öde än att förstöras av de spanska erövrarna. Moctezuma II blev mördad i samband med spanjorernas förstörelse av mexicakulturen. Vad som hände med hans kvarlevor är inte känt, men enligt en källa blev han till slut bränd på ett bål liknande det hans företrädare som mexicas härskare sedan 1200-talet beståtts med.
 |
| POPPERFOTO/IBL |
| Vera Lynn uppträder "någonstans i Storbritannien". |
Imperial War Museum
Om krigsmuseer tyckte jag länge inte. Vem vill väl titta på en massa förstörelsevapen från olika epoker? Men efter att först ha sett det fina krigsmuseet i Wien (Heeresgeschichtliches Museum) och därefter beskådat krigskonsten sådan Armémuseum i Stockholm gestaltat den, var jag fast. Förvisso handlar det om krig, men ganska lite om själva stridandet utan mer om varför och med vilka konsekvenser – nationella och personliga – som det gjordes.
Till mina favoriter bland krigsmuseerna hör nu Imperial War Museum i centrala London. Häromåret hade man där en sevärd utställning om kvinnor i krig. För närvarande är museets samtliga tre våningar ägnade andra världskriget med en utställning om krigsutbrottet i september 1939 – "Outbreak 1939" – som en specialutställning. Entrén är även här gratis, men för den som inte vill köa lönar det sig att komma så nära öppningsdags som möjligt.
"Outbreak" inleds med det radiotal premiärminister Neville Chamberlain höll till från 10, Downing Street 3 september 1939 och som slutar med orden: "This country is at war with Germany." Vad som sedan krigiskt sett hände i Storbritannien var att ingenting hände. Förberedelser gjordes på alla de sätt för att möta den tyska faran, men de första tyska flygplanen dök inte upp i brittiskt luftrum förrän en bit in på 1940. Därefter kom Blitzen och det som fram till dess kallats för "the bore war" ("tråkkriget") blev i allra högsta grad allvarligt. Det får man praktiskt känna av på utställningen genom att tillbringa en kvart i ett skyddsrum i den aktuella tidens snitt med bombkrevader utanför dörren. "Thrilling!", som barnen sade efteråt.
Utställningen, att beses till de smäktande tonerna av Vera Lynn, kan kännas aningen cheery. Den som vill ha en motbild kan exempelvis läsa sig till den i Sturart Hyltons Their Darkest Hour (2001). De inskränkningar av den personliga friheten i Storbritannien under andra världskriget inspirerade inte för inte George Orwell till hans bok 1984 (1949).
Länk till NE.se: Indien – imperiet anfalls
Externa länkar: Victoria & Albert Museum, British Museum och Imperial War Museum
