Arne Järtelius, aktualitetsredaktör
– Fram till helt nyligen var datorspel absolut ingenting annat än underhållning. Men en ändring är på väg. Kunskapsjakten är ett jättebra exempel på det. Spel kommer att alltmer användas för att lära sig nya saker. I skolan kommer man snart att använda spel i många ämnen för att lära sig nya färdigheter.
Den som säger det är Pontus Rosin, professionell spelutvecklare. Ett kemispel, ett fysikspel och ett Sverigespel – för att nämna några exempel – skulle vara fantastiska hjälpmedel för att lära sig ibland ganska tråkiga saker. Men det är viktigt att man hela tiden behåller lekfullheten i de spel som produceras. Finns det något värre än tråkiga datorspel!
Spelteori
Pontus Rosin är spelutvecklare på heltid knuten till företaget Community Entertainment. Spelutveckling var kanske inte vad han i första hand tänkte sig när han för en så där tio år sedan började på Kungliga tekniska högskolan (KTH) i Stockholm. Men ser man spelutveckling för vad det i grunden är: tillämpad systemteori, så är steget inte så långt från KTH till datorspel av olika slag. Att han sedan började arbeta med kunskapsspel var mer en tillfällighet men, får man väl säga, en mycket lyckad sådan.
– För oss som har hållit på med att ta fram Kunskapsjakten är kunskapsspel en lika rolig som allvarlig sak. Den här gången har det inte gällt att kasta ur sig en massa löst formulerade frågor eller hittat på olika svarsalternativ bara för skoj skull. Det är definitivt fel approach om man arbetar med Sveriges största uppslagsverk på nätet. Vad vi däremot har skapat med Nationalencyklopedins databas som grund är ett spel som visar att kunskap är lika kul som den är nyttig och användbar. Under arbetet med Kunskapsjakten har vi lärt oss att kunskap kan göras jätteroligt när man låter äkta sådan möta alla de spännande möjligheter som dagens systemteknik bär på.
Spelklocka
När man ser resultatet av Pontus Rosins möte med NE silat genom hans systemtekniska kunnande blir man både förvånad och förbluffad. Att kunskap kan behandlas på det viset! Att man kan ställa frågor i geografi, historia och biologi på det sättet! För NE är det självklart också en spännande utmaning att se hur ett väl inprövat sätt att skriva ett uppslagsverk på kan ges andra utformningar.
– Kunskapsjakten är, som jag som spelutvecklare ser det, början på ett fantastiskt kunskapsspelsarkiv.
Men än så länge är Kunskapsjakten framför allt ett spel som handlar om att visa sig själv och andra vad man kan. Det man inte kan får man genast reda på i spelet – Kunskapsspelet nöjer sig inte med att tala om att man svarat fel på någon fråga – och utöver det kan man gå in NE – under tiden stoppas spelklockan – och lära sig mer om det efterfrågade svaret. Kan det bli mycket kunskapsrikare?!
Spellärande
– Vi har delat in Kunskapsjaktens 6 000 frågor i sex olika frågekategorier: textfrågor, bildfrågor, kartfrågor, sorteringsfrågor och skalfrågor och markera-på-bilden-frågor. Som vanligt med spel är det den som har flest rätt som vinner. Men vi har inte nöjt oss med det. Kunskapsjakten kan man spela på en massa olika sätt. Man kan välja svårighetsgrad på frågorna och vilka olika kategorier man vill spela i – sport, historia, naturvetenskap med flera – och man kan kunskapsjaga genom att utmana andra. Man kan också lägga upp sitt spel helt på egen hand med både svårighetsgrad och vilka kategorier man vill ha frågorna. Alternativen när det gäller har man vill spela Kuinskapsjakten och med vem är inte oändliga, men med tanke på att spelets 6 000 frågor hela tiden slumpas fram tar det ett tag innan man lärt sig svaren på alla frågorna.
Till sist får en annan Pontus, Pontus Bodelsson, VD för Nationalencyklopedin, komma till tals. Vad hoppas han att Kunskapsjakten ska ge dem som spelar?
– Kunskapsjakten är en spännande och lärorik frågesportfunktion som gör att ingen spelar utan att lära sig något nytt! Under och efter spelet kan du med ett klick kolla upp mer om svaret i fria NE.se. Kunskap är kul. Med Kunskapsjakten blir den, som jag ser det, olidligt spännande!
