Vårdagjämningen, kungafamiljens arkiv och Josef Fritzl som ondskan personifierad är tre aktuella ämnen i tiden på NE.se. Till det kan läggas Världsvattendagen och hur man sover elva dagar på en enda natt. Låter inte det som en fullmatad helg?
VÅREN. Vårdagjämning, då är dag och natt lika långa. Så brukar det heta. Men hur är det egentligen? Astronomen och NE-redaktören Björn Stenholm försöker reda ut hur det egentligen förhåller sig med den saken.
Se filmen »
REPORTAGE. Visst vore det väl mumma att få läsa exempelvis Daniel Westlings korrespondens med kung Carl Gustaf! Eller kronprinsessan Victorias brev till sin pappa i samband med förlovningen och den förestående kungliga förmälningen. "Snälla pappa..." Eller, varför inte, kung Carl Gustafs privata brev till dåmera Silvia Sommerlath när det efter en kort blick sa klick.
I kungafamiljens arkiv »
REPORTAGE. Det har snart gått ett helt år sedan österrikaren Josef Fritzl ofattbara dubbelliv avslöjades. Inte nog med att han hade rövat bort sin egen dotter. Sådant har ju hänt förr i Österrike. Han hade gömt henne i sin egen källare, under åratal våldtagit henne och fått inte mindre än sju barn med henne. Alltsammans under en tidsrymd av 23 långa år och utan att någon i hans hemstad Amstetten misstänkt något av det som försiggick mitt ibland dem.
Ondskan personifierad »
Nu på söndag den 22 mars är det åter dags för den årliga Världsvattendagen. Den arrangeras av FN och tema för 2009 års Världsvattendag är "Det gränslösa vattnet".
Världsvattendagen »
Fråga: Två miljoner svenskar gick 17 februari 1753 och lade sig. När de vaknade nästa morgon var det 1 mars. Elva dagar bara försvann. Hur hänger det ihop?
Svar: I februari 1753 bytte Sverige tideräkning och införde den gregorianska kalendern. Tidigare användes den julianska kalendern. Den hade skottår precis vart fjärde år och gav en genomsnittlig årslängd på 365,25 dagar. Det är en liten aning för långt, och när felet läggs ihop år efter år blir det till slut hela dagar.
Det betyder att årstider och dagjämningar förskjuts i kalendern. När påven Gregorius XIII på 1500-talet beslöt sig för att rätta till det, inföll vårdagjämningen den 11 mars i stället för 21 mars som det borde vara. Det var allvarligt eftersom vårdagjämningen bestämmer datum för påsken. En annan följd var att årstiderna inte stämde med almanackan utan det skulle kunna bli sommar i april.
Men 1582 rättades detta till i alla katolska länder. För att få tillbaka vårdagjämningen på "rätt" datum tog man helt enkelt och hoppade över 10 dagar. Direkt efter 4 oktober 1582 kom 15 oktober.
tideräkning, kalender »
