Nu är det Valborgs tur att firas! Men glöm inte majgreven! Det är ju han som kommer med våren. En som kom som en stormvind för 100 dagar sedan var Barack Obama. Hur förhåller sig hans first 100 days i finanskrisens spår till Roosevelts under depressionen på 1930-talet? Ovanpå den läsningen bjuder vi på en intervju med Sveriges bästa vetenskapsredaktör. Slutligen rekommenderar vi filmen om hur NE:s årsbok blir till.
MILJÖMÄRKNING. Vad har en svan, en falk och en blomma gemensamt? Jo, de används samtliga som symboler för att den vara eller den tjänst de är knutna till är bättre för miljön.
Det kallas för positiv miljömärkning, och utöver de nämnda tre symbolerna ska läggas den äldsta i Sverige använda miljömärkningen: KRAV.
Se filmen »
USA. Snart har president Barack Obama avverkat de första 100 dagarna av sin presidentperiod. Hur har det gått och hur förhåller sig Obamas första 100 mot hans föregångare Franklin Delano Roosevelts berömda 100 första dagar för 76 år sedan?
Franklin Delano Obamas första 100 dagar »
HEDENHÖSSED. Valborg närmar sig med stormsteg, och efter henne kommer majgreven struttandes med våren vid sin sida. Så säger i alla fall traditionen, och av den finns det som vanligt mycket att lära.
När Valborg och majgreven fick ihop det »
NE SKOLA. Ett av våra många temapaket handlar om vårt klimat. Temapaketet fördjupar din kunskap om klimatet och människans påverkan på klimatet. Missa inte filmerna om Golfströmmen och Arktis eller animationen om växthuseffekten och läs reportaget från en spännande resa till Svalbard! Paketet är det första i en svit om fem temapaket inom området hållbar utveckling. Redan finns också del 2, Energi, tillgängligt och snart kommer även Biologisk mångfald.
Temapaket: Klimat » | Tips! Temapaketet: Källkritik ute nu! »
REDAKTION. Hur blir en årsbok till? Frågan gick vidare till årsbokens redaktion som valde att svara med ett filminslag från ett redaktionsmöte. På det diskuterades årsbokens kalendarium och hur det blir till. Det finns mycket mer att säga och, inte minst, att läsa i Sveriges numera enda årsbok.
Se filmen » | NE:s årsbok 2008 » | Om NE:s årsböcker »
KUNSKAPSPRISET. Nu är det hög tid att nominera till Kunskapspriset 2009. Alla får nominera och alla kan bli nominerade. För väldigt många är redan detta att bli nominerad en färgglad fjäder i hatten. Karin Bojs var en av sex lyckliga vinnare av Kunskapspriset 2008. I motiveringen för hennes pris står bland annat att ”hennes allsidiga, kunniga och pedagogiska artiklar och krönikor alltid väcker nyfikenhet och lusten att söka efter ytterligare kunskap”. Vi träffade Karin för att få veta hur hon gör. Du känner säkert till någon som liksom Karin är värd att nominera till Kunskapspriset 2009.
En vetenskaplig kunskapsprisvinnare » |
Nominera! » | Kunskapspriset »
Fråga: Vilken bollsport är snabbast i världen?
Svar: Det är inte helt lätt att kora "den snabbaste bollsporten". Detta beror dels på att det är svårt att få fram säkra uppgifter om uppmätta hastigheter, dels på att man med "snabbast" kan mena flera olika saker. Här följer tre starka aspiranter med utgångspunkt från tre olika tolkningar av begreppet snabbast.
Syftar man på projektilens hastighet (bollen, pucken etc.) anger de flesta källor pelota vasca (i USA kallat jai alai) som den snabbaste sporten. I pelota vasca kastas en liten hård gummiboll med hjälp av ett avlångt korgliknande handredskap. Guinness rekordbok anger 302 km/h som den högsta uppmätta hastigheten för en pelotaboll. Som jämförelse kan nämnas att utgångshastigheten för en golfboll är ca 270 km/h och den högsta uppmätta hastigheten för en tennisserve är 249,4 km/h (amerikanen Andy Roddick i september 2004).
Menar man i stället den sport där spelarna förflyttar sig snabbast är hästpolo den snabbaste sporten med hastigheter över 50 km/h. För bollsporter utan "transportmedel" (hästar etc.) anges ofta bandy som den snabbaste sporten.
En tredje tänkbar tolkning fokuserar på tidsrymden mellan förflyttningar av bollen mellan spelarna eller lagen. Den sport som ligger bäst till i det avseendet är bordtennis där bollen kan passera nätet tre till fyra gånger per sekund.
Ted Bjarme, sportjournalist
pelota » | tennis » | hästpolo » | bandy » | bordtennis »
