Ellen Albertsdóttir, frilansjournalist
Förnyelsebar energi är i ropet och Malmö, som kallar sig den "soltätaste staden i Sverige", går i bräschen. Solenergi är ämnet för dagen och i Malmö återfinns inte bara Skandinaviens största solcellsanläggning utan också soldrivna gatlyktor och parkeringsautomater. I Sveriges tredje största stad drar man största möjliga nytta av sina soltimmar.
Kan vi värma upp våra hus, köra våra bilar och tända våra lampor utan att orsaka vare sig buller eller föroreningar? Jo, om vi drar nytta av solen. Den finns ju redan där och solenergin har en stor potential som outtömlig resurs. På den korta tidsrymden av ett och ett halvt dygn tar jorden emot en energimängd från solen motsvarande världens globala oljereserver. Mänsklighetens totala energiförbrukning under ett år motsvaras i energi av det solljus som kan nå jorden under en enda timme. Så långt låter det som räddningen i dessa klimatnervösa tider.
 |
| MARTINA ERIKSSON/NATIONALENCYKLOPEDIN |
| Solcellsanläggningar på Tekniska museet och i Sege park i Malmö. |
Dyrt och stort
Men trots detta står solenergin enbart för 0,15 procent av världens elförbrukning och minimala 0,04 procent av energiförbrukningen. Pengar är ett möjligt om än tråkigt svar på frågan varför det är på det viset. Solceller, som vanligtvis används för att utvinna elektricitet ur solenergin, är fem gånger dyrare än ström från vindkraftverk och hela tio gånger dyrare än el från kolkraft. Det skulle krävas 70 000 km2 solceller för att förse hela världen med el, om man ser till den totala elförbrukningen i världen som ligger på ungefär 1013 kWh/år.
Entusiaster söker nu efter ett både stort och soligt område där man kan bygga solenergianläggningar. En del av dem har fastnat för Sahara. I jordens största ökenområde lyser solens strålar starkt och termometern kan visa uppemot 45 grader om eftermiddagarna. Drygt en procent av Saharas yta, vilket är mindre än Portugal, skulle kunna användas för att producera lika mycket el som samtliga av världens kraftverk gör i dag.
Dessutom räcker det med 0,3 procent av det solljus som faller över Sahara och Mellanöstern för att täcka Europas totala energibehov. Men att Sahara skulle kunna försörja Europa med elektricitet är en dyr dröm. Någon har räknat ut att en möjlig slutnota för den drömmen skulle kunna landa på 465 miljarder dollar. Det skulle också ta tid.
Mörk landsbygd
Redan i dag finns det emellertid ett behov av solceller i flera av Afrikas länder. Zambia är ett av dem. Där har bara runt två procent av befolkningen på landsbygden tillgång till el. Solceller är ett möjligt alternativ för att öka denna andel och genom att dra nytta av solen behöver man inte dra några elledningar. Det anser åtminstone humanekologen Mathias Gustavsson som i en avhandling vid Göteborgs universitet (se länk nedan) studerat ett solcellsprojekt i Zambia.
Ett sätt att minska den yta som krävs för solenergi är att effektivisera de befintliga solcellernas förmåga att utvinna energi ur solens strålar. Detta arbetar flera forskarlag runt om i världen nu med. I höstas slogs ett nytt rekord när Allen Barnett och hans forskarlag vid Delaware-universitetet i USA lyckades omvandla hela 42,9 procent av solens energi till användbar elektricitet. Det tidigare rekordet från 2006 var på 40,7 procent, vilket kan jämföras med de billigaste solcellerna som omsätter nio procent.
Forskning pågår också för att reda ut hur solceller kan göras billigare. Det är emellertid en stor utmaning att uppfinna solceller som är effektiva både sett till funktion och pris. I framtiden ser dock forskarna stora möjligheter i solceller baserade på nanoteknik. Förhoppningen är att dessa "nanosolceller" kommer att kunna revolutionera solenergiindustrin genom att vara både billiga och effektiva.
Framsteg Malmö
Malmö är inte Sahara, men i Sverige utmärker sig staden med sina 2300 m2 solceller installerade i flera större anläggningar. Malmö stad satsar mycket på hållbart byggande och i november 2007 fick Malmö stad ta emot ett pris i London för att "i praktiskt handling ha genomfört visionen om den hållbara staden".
I dag finns ett trettiotal solenergianläggningar i Malmö stad. Mest omtalad är den solcellsanläggning som installerades på Sege Park sommaren 2007. Den är störst i Skandinavien och liksom andra liknande anläggningar i staden främst byggd för att försörja närområdet med el.
En anläggning på Tekniska museet i Malmö fick 2007 SolEl-programmets pris för bästa solcellsanläggning. Under sommartid är museet självförsörjande på el. Malmö har också flera olika solvärmeanläggningar, bland annat på Heleneholmsskolan och i ekostadsdelen Augustenborg. Där har man använt sig av solfångare och inte av solceller.
Tunga bidrag
Under en begränsad period – 2005 till 2008 – var det möjligt att i Sverige söka ett statligt bidrag på uppemot 70 procent av den totala investeringskostnaden för att montera solceller på offentliga byggnader. Regeringen har nyligen lagt ett nytt förslag om ett bidrag som kommer att rikta sig till alla former av byggnader och täcka 60 procent av investeringskostnaden. Det tidigare bidraget gav ett stort uppsving till den svenska soclcellsmarknaden.
– Det är inte lönsamt att sätta upp solceller utan stöd. Man kan på sikt se en lönsamhet i de anläggningar som Malmö har gjort. Det finns en garanti på 25 år, men därefter räknar man med att de håller i ytterligare 20 till 25 år. De är avskrivna efter 25 år och efter det får man gratis el, säger Anna Cornander på Solar City Malmö, en ideell förening som startades 2007 i form av ett samarbete mellan Energikontoret Skåne, Malmö stad och Lunds tekniska högskola.
Sverige är långtifrån det enda land som valt att satsa på solenergi. I Tyskland får man förmånligt betalt när man säljer solelen till nätet. Räknat per invånare 2007 hade Tyskland mest sol-el med 9,6 W (watt) per person, Japan hade 8,8 medan Sverige kom betydligt längre ned på listan med 0,4 W/invånare.
 |
| MARTINA ERIKSSON/NE |
| Malmöitiska sollyktor |
Solsparkonto krävs
Solceller finns också monterade i mindre varianter i Malmö. Bland annat är några av stadens gatlyktor och parkeringsautomater soldrivna. På så vis behöver man inte dra kablar i marken, vilket gör solceller särskilt lämpliga när det är långt till närmaste eluttag. Den stora frågan blir förstås: Vad händer när solen går i moln?
– När det är som mörkast på vintern lyser inte gatlyktorna hela natten utan de slocknar när strömmen tar slut. Det fungerar därför inte som enda belysning. På Tekniska museet har man sollyktor vid cykelparkeringen och där fungerar det eftersom den inte används efter stängningstid, säger Anna Cornander.
Under sommaren undsätts driften av de långa sommarkvällarna, men vi får i gengäld betala med vinterns korta dagar. En produktionskurva som Anna Cornander kan visa över Sege park-anläggningen visar inte oväntat att produktionen är som högst i maj och som lägst i december. Detta försvårar för den som vill bli självförsörjd året runt. En mulen vinterdag produceras ingen ström alls.
Det pågår forskning över hur man ska kunna lagra solenergi till de dagar solen inte skiner. I somras publicerade amerikanska forskare nya rön i tidskriften Science. Deras metod går ut på att solenergin sönderdelar vatten till vätgas och syrgas i en så kallad elektrolysör. Syre och väte förs sedan samman i en bränslecell vilket skapar elektricitet. Det återstår att se när dessa lösningar kommer ut på marknaden.
De solcellsdrivna gatlyktorna i Malmö kommer därmed i översiktlig framtid att fortsätta slockna under stadens mörka vinternätter. Om inte någon satsar på att dra en kabel från Sahara. Vi får se vad som händer och fram till dess fortsätter Malmö att på sitt vis dra nytta av solens strålar.
Externa länkar: Avhandlingen Solar Energy for a Better Life av Mathias Gustavsson och Solar City
