slyngel
slyngel
slyng`el subst. ~n slynglar
ORDLED: slyngl-ar
• ouppfostrad (tonårs)pojke {→
Vill du få tillgång till hela artikeln?
Källangivelse
Nationalencyklopedin,
slyngel.
http://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/slyngel