Sverige

Sverige, stat på Skandinaviska halvön, norra Europa.

Sverige har ett tempererat fuktigt klimat, i söder varmtempererat och norr om Mälardalen kalltempererat. De högsta partierna av fjällen har polarklimat. Den svenska floran har stark samhörighet med den i norra Asien och Nordamerika. Den omfattar drygt 2 000 arter av högre växter och är alltså tämligen artfattig. Samtidigt är den mycket växlande mellan södra Skåne, som botaniskt kan räknas till Mellaneuropa, och fjällen i norr, som har arktisk flora. Artfattigdomen hänger samman med den korta tid som förflutit sedan senaste istiden, då all vegetation drevs från landet. Sverige delas vanligen in i fyra växtgeografiska regioner. Södra lövskogsregionen, som omfattar Skåne, Blekinge och västkusten, med naturliga skogar av bok och andra ädla lövträd, medan gran endast förekommer planterad. Regionen domineras dock numera av planterad barrskog, och endast i Skåne dominerar lövskog. Södra barrskogsregionen, som omfattar området från granens naturliga sydgräns till den naturliga norrlandsgränsen, dvs. ekens nordgräns längs Dalälven och genom södra Värmland, domineras av barrträd, men ädla lövträd med undantag av bok är också vanliga. Norra barrskogsregionen, som omfattar området norr om södra barrskogsregionen till barrskogsgränsen i fjällen, är en del av tajgan. Här dominerar tall och gran med rikliga inslag av björkar, men även asp, gråal, hägg, rönn, sälgar och viden förekommer allmänt. Fjällregionen, som omfattar fjälltrakterna väster och norr om barrskogsgränsen, visar stor variation, från fjällbjörkskogsbältet, som ibland är hedartat med ris och gräs och ibland ängsartat med ofta storväxta örter, till kalfjällsbältena med rishedar, ängar och blockmarker.

Sverige

Befolkning

1749 började Tabellverket, Statistiska centralbyråns föregångare, göra rikstäckande sammanställningar av befolkningen och av årliga befolkningsförändringar i landets församlingar. Totalbefolkningen uppgick då till nära 1,8 miljoner, och födelsetal och dödstal varierade avsevärt från år till år. Från 1820-talet sjönk dödstalen successivt fram till mitten av 1900-talet. Därefter har de ökat något eftersom äldre utgör en växande andel av befolkningen. Födelsetalen började sjunka omkring 1870. Särskilt lågt var antalet barn per familj på 1930-talet. Under efterkrigstiden har födelsetalen åter varierat. De ökade framför allt under senare delen av 80-talet och början av 90-talet. Medellivslängden var 40 år 1850, 55 år 1900 och 65 år 1930. Numera är den ca 81 år, 78 för män och 83 för kvinnor. Invandringen har fluktuerat starkt sedan 1950 och också ändrat sammansättning. Arbetskraftsinvandringen var störst i slutet av 60-talet. År 1970 var närmare 2/3 av invandrarna nordiska medborgare, men sedan slutet av 80-talet överväger anknytningsinvandring (invandrare med nära anhörig här) och flyktinginvandring, från bl.a. Balkanhalvön och Irak. Arbetskraftsinvandring från utomnordiska länder är nu hårt reglerad. I det närmaste var tionde person i Sverige är född utomlands. Andelen är störst i Stockholms län.

Sverige

Näringsliv

Upp

Det svenska näringslivet genomgick en dramatisk omvandling från mitten av 1800-talet och fram till andra världskriget, då industrin successivt ersatte jordbruket som dominerande näring. Under efterkrigstiden fortsatte jordbrukssektorns tillbakagång, medan industrisektorn växte ytterligare. I mitten av 60-talet nåddes kulmen av industrisysselsättningen, mätt som andel av den totala förvärvsarbetande befolkningen. Därefter har en tydlig nedgång skett. Numera är huvuddelen av den ekonomiskt aktiva befolkningen sysselsatt i tjänstenäringar. Inom industrisektorn är verkstadsindustrin i särklass störst. Typiskt för det svenska näringslivet är även en jämförelsevis hög koncentration av sysselsättningen till mycket stora företag inom industrin. Sveriges traditionella industrier med råvaror från skogen och gruvorna fick under 1900-talet sällskap av flera verkstadsföretag som framgångsrikt utvecklade svenska uppfinningar. Under senare delen av seklet växte en tekniskt avancerad tillverkning fram inom bl.a. läkemedel, telekommunikationer och informationsteknik. Ett litet antal välkända storföretag med internationell verksamhet svarar för en stor del av sysselsättningen, produktionen och exporten. Trots att bara ca 2 % av alla förvärvsarbetande är sysselsatta inom jordbruk, skogsbruk, boskapsskötsel och fiske är Sverige i stort sett självförsörjande när det gäller våra viktigaste livsmedel.