fjällfauna, djurlivet i bergstrakter, främst ovanför skogsgränsen. I allmänhet åsyftas den skandinaviska fjällkedjans djurliv, medan man för motsvarande livszoner på utomnordiska berg brukar tala om alpin fauna eller mer generellt – om även trädklädda zoner av berget inbegrips – montan fauna eller bergsfauna.

Fjällheden i skandinaviska fjällkedjan ställer speciella krav på djuren. Det finns inga träd att utnyttja för föda, skydd eller bobygge. Fåglar måste därför häcka på marken eller i låga buskar. Vintertid råder övervägande mörker, vilket försvårar födosök.

(80 av 633 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Medverkande

  • Ulf Gärdenfors

Litteraturanvisning

”Fjällen”, Sveriges Natur, årsbok 1982;
K. Curry-Lindahl, Nordens djurvärld (2:a upplagan 1967);
Sven Ekman, Djurvärldens utbredningshistoria på skandinaviska halvön (1922);
I. Holmåsen, Växter och djur i fjällen (1974).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, fjällfauna. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/fjällfauna