forskningsresor
forskningsresor utförs väsentligen i syfte att systematiskt insamla kunskap. Forskningsresorna utvecklades från 1600-talet vid sidan av experimentet till en huvudkomponent i den nya empiriska vetenskapliga metod som förknippas med den naturvetenskapliga revolutionen. Stående inslag i forskningsresorna har varit ambitionen att samla och föra hem prov på fynd, företa observationer, pröva hypoteser, göra experiment i naturliga miljöer, utföra kartläggning samt i allmänhet svara för vetenskapliga beskrivningar.
Sambandet mellan resor och kunskapssamlande är uråldrigt. Flera av de forntida högkulturerna kan uppvisa bevarade
(80 av 1607 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?
Medverkande
Litteraturanvisning
U. Bitterli,
Cultures in Conflict (
1989);
Mary B. Campbell,
The Witness and the Other World (
1988);
J. Céard & J.-C. Margolin (utgivare),
Voyager à la Renaissance (
1987);
J. Clifford & G.E. Marcus (utgivare),
Writing Culture (
1986);
W.L. Eisler & B. Smith,
Terra Australis: The Furthest Shore (
1988);
Pär Eliasson,
Platsens blick (
1999);
A. Maczak & H.J. Teuteberg (utgivare),
Reiseberichte als Quellen europäischer Kulturgeschichte (
1982);
T. Rice,
Voyages of Discovery (
1999);
B.M. Stafford,
Voyage into Substance (
1984);
U. Wråkberg,
Vetenskapens vikingatåg (
2:a upplagan 1999).
Källangivelse
Nationalencyklopedin,
forskningsresor.
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/forskningsresor