När urkyrkan gradvis utskildes från judendomen utformades en kristen lära, som

(11 av 39 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Källor

De äldsta skrivna källorna till den kristna lärobildningen utgör delar av Paulus brev, bevarade i Nya Testamentet. I evangelierna och övriga nytestamentliga skrifter möter andra (och delvis svårförenliga) försök att klargöra Kristustron och formulera läromässiga sammanfattningar. De kristna accepterade den judiska bekännelsen till en enda Gud

(46 av 323 ord)

Troslärans karaktär

Den läromässiga delen av religionen spelar en viktig roll för kristna människor, men läran kan aldrig på ett entydigt och uttömmande sätt beskriva den gudomliga verklighet

(26 av 180 ord)

Uppenbarelse

Grunden för den kristna läroutvecklingen är övertygelsen om att Gud har givit sig till känna för oss människor – uppenbarat sig. Tydligast har han givit sig till känna genom Jesus Kristus. Kristus ger en bild av hur Gud verkligen är, och han har avgörande betydelse för gemenskapen mellan människan och Gud. Det innebär också att den religiösa tradition som Jesus tillhörde, den

(62 av 436 ord)

Gudsbild

Kristen gudsuppfattning bygger vidare på den judiska gudsbilden, enligt vilken Gud är världens skapare, som har omsorg om skapelsen och som ger människorna levnadsregler, lagen. Vad som tidigt skiljer ut kristen lära från judendomen är tron på Kristi gudomlighet, tolkningen av hans död och utvecklingen av den därmed sammanhängande treenighetsläran. Diskussioner om treenighetsläran och om det rätta sättet att beskriva Kristus och hans verk, kristologin, utgör

(66 av 465 ord)

Människosyn och etik

Enligt traditionellt teologiskt uttryckssätt är människan Guds avbild (latin imago Dei), vilket innebär att var och en har en egen värdighet oberoende av yttre omständigheter. När den tidiga kyrkans teologer skulle utlägga läran om människans unika ställning tog de hjälp främst av den platonska filosofin. Härigenom kom det platonska själsbegreppet att övertas av kristendomen. Människan ses som en varelse med en odödlig, oändligt värdefull själ. Även gudslikheten har knutits till själen. Sammanhängande med detta är att läran efter hand kom

(80 av 898 ord)

Frälsningslära

Genom Kristi verk kan den skadade människan bli räddad, och det av Gud avsedda tillståndet blir då förverkligat. Detta är grundtanken i kristen frälsningslära. Den närmare innebörden och förståelsen av läran har diskuterats utförligt alltsedan den tidiga kyrkan; se frälsning.

Kyrkofadern Irenaeus (död vid början av 200-talet) är en tidig representant för en profilerad frälsningslära. Kristus är den bild efter vilken människan skapats, och människans bestämmelse är att växa och utvecklas till Kristuslikhet. Men detta hindras av att människan blivit

(80 av 619 ord)

Läran om de yttersta tingen

Det är en gemensam kristen uppfattning att det finns ett liv efter döden (se evigt liv) och att detta liv påverkas av hur vi har levt i världen. Det är också en självklar teologisk insikt att vi

(37 av 263 ord)

Kyrka och sakrament

Ett centralt motiv i Jesu förkunnelse sådan som den möter i evangelierna är idén om Guds rike. Guds rike tar glimtvis gestalt runt Jesus; detta har också en fortsättning, som lärjungarna skall ta ansvar för (Matteusevangeliet 28:16–20). Den fortsatta manifestationen av gudsriket är kyrkan uppfattad som en religiös storhet; se kyrka (Kyrkan som trosföremål). Snart uppstod en spänning i kyrkans förhållande

(61 av 434 ord)

Medverkande

  • Anders Jeffner
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Läroutveckling. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kristendom/läroutveckling