pedagogik [-gi:ʹk] (grekiska paidagōgikēʹ (teʹchnē), av paidagōgikoʹs ’som hör till uppfostran eller undervisning’, se

(14 av 94 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Den pedagogiska processen

Uppfostran, undervisning och utbildning utgör pedagogiska processer och är pedagogikämnets kunskapsobjekt. Den egenskap hos dessa aktiviteter och verksamheter som är pedagogik och som pedagogiken som kunskapsområde handlar om kan betecknas som stöd till lärande. Stöd till lärande innefattar allt från utformning av ett helt

(44 av 311 ord)

Pedagogik som akademiskt ämne

Pedagogik som område för tankeutbyte, vetande och diskussion har en lång historia. Bland dess centralgestalter kan nämnas Platon, Thomas av Aquino, Erasmus av Rotterdam, Comenius, Pestalozzi, Fröbel, Herbart och Dewey. Den första universitetsprofessuren i pedagogik inrättades redan i slutet av 1700-talet i Halle i Tyskland. Behovet att utbilda kompetenta ämneslärare ledde till förslag om inrättande av lärostolar i pedagogik både på kontinenten och i Skandinavien. De första akademiska lärarna i ämnet kom från filosofin. I Sverige förekom föreläsningar vid universitetet

(80 av 637 ord)

Den pedagogiska forskningen

(1 av 1 ord)

1945–80

Efter andra världskriget blev Sverige i hög grad orienterat mot den engelskspråkiga delen av världen, vilket starkt bidrog till dominansen för empirisk variabelbaserad forskning med användning av statistiska forskningsmetoder. Differentiell psykologi och testteori fick ett stort utrymme. Forskningen gällde i stor utsträckning observation och mätning av begåvning, kunskaper, färdigheter, attityder och intressen inom ramen för ett testteoretiskt tänkande. Denna forskning gällde förutsättningar för och resultat av pedagogiska aktiviteter knutna till eleverna, snarare

(72 av 513 ord)

1980–i dag

Under 1980-talet återknöts kontakterna med den didaktiska traditionen i vår omvärld. Det är den del av pedagogiken som syftar till att ge svar på frågorna varför, vad och hur man ska undervisa. Didaktik var tidigt inom den filosofiska traditionen en central del av pedagogiken. När den svenska pedagogiken bröt med den filosofiska traditionen, för att bli mer

(57 av 405 ord)

Pedagogik i lärarutbildningen

Pedagogiken i Sverige utvecklade sig delvis i nära anslutning till universitetsutbildningen av blivande ämneslärare. I 1865 års stadga om provår infördes föreskrifter om

(23 av 163 ord)

Forskning

De skolreformer som i flera länder, bl.a. Sverige, påbörjades efter andra världskriget innebar ett genombrott för självständig pedagogisk forskning. Utrednings- och planeringsarbetet för dessa reformer krävde ett kunskapsunderlag, som erhölls genom att undersökningar beställdes

(34 av 240 ord)

Forskning och praktisk tillämpning

Ett dilemma för den pedagogiska forskningen gäller dess tillämpningar i praktiskt skolarbete. I klassrummet samspelar en unik lärare med unika elever

(21 av 138 ord)

Paradigm i pedagogisk forskning

De empirisk-experimentella metoderna kom genom sin framväxt och snabba utveckling under 1800-talet att dominera forskningen om pedagogiska problem under större delen av 1900-talet. Positivismen i samhällsvetenskapen genom Auguste Comte och

(30 av 214 ord)

Organisationer för pedagogik och pedagogisk forskning samt pedagogisk dokumentation

De internationella samarbetsorganen under FN:s egid, såsom UNESCO, har spelat en viktig roll för det internationella samarbetet inom pedagogisk forskning. Sålunda bildades 1961 genom

(24 av 167 ord)

Medverkande

  • Lennart Svensson
  • Torsten Husén

Litteraturanvisning

U. Dahllöf, Perspektiv på pedagogikämnet (1986);
M.J. Dunkin (utgivare), The International Encyclopedia of Teaching and Teacher Education (1987);
Jan-Eric Gustafsson & F. Marton (utgivare), Pedagogikens gränser och möjligheter (1986);
Bengt Göransson, Profession på väg (1997);
A. Herrlin, Pedagogiken och dess studium (1908);
T. Husén, Skolreformerna och forskningen: Psykologisk pedagogik under pionjäråren (1988);
T. Husén & T.N. Postlethwaite (utgivare), The International Encyclopedia of Education (2. uppl.1994);
G. Lindberg, Pedagogisk forskning i Sverige 1948–1971 (1983);
S. Marklund, Skolsverige 1950–1975 1–7 (1980–90);
T.N. Postlethwaite (utgivare), The Encyclopedia of Comparative Education and National Systems of Education (1988);
S. Selander (utgivare), Forskning om utbildning (1992);
W. Sjöstrand, Pedagogiska grundproblem i historisk belysning (1968).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, pedagogik. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/pedagogik