naturalism (franska naturalisme, se vidare natur), konsekvent inriktning i olika intellektuella

(11 av 38 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Litteratur

Naturalismens litterära program formulerades av Émile Zola; i företalet till andra upplagan (1868) av romanen ”Thérèse Raquin” kallade han sig naturalist och markerade därmed sin anslutning till en positivistisk livsåskådning, där det inte räknas med någon annan verklighet än den fysiska och fysiologiska. Fylligare utvecklas hans teori

(47 av 330 ord)

Konst

Inom bildkonsten avses med naturalism en konst som avbildar den fysiska verkligheten med en hög grad av omedelbar visuell trovärdighet (jämför illusionistisk bildkonst), vanligen med stor detaljskärpa. Den äldre stenålderns grottmålningar omtalas ofta som präglade av naturalism. Naturalism kan också avse en

(42 av 296 ord)

Konsthantverk

Inom konsthantverket har naturalismen kommit till uttryck i såväl textil- och tapetmönster

(12 av 85 ord)

Filosofi

I filosofin i allmänhet är naturalismen uppfattningen att allt som existerar kan studeras och förklaras med de metoder som har förfinats av naturvetenskaperna.

(23 av 162 ord)

Medverkande

  • Britt Tunander
  • Ingmar Persson
  • Peter Hallberg
  • Sven Sandström

Litteraturanvisning

Y. Chevrel, Le Naturalisme ( 1982);
Børge Gedsø Madsen, Strindberg’s Naturalistic Theatre ( 1962);
L.-Å. Skalin, Den bundna viljan ( 1983).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, naturalism. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/naturalism