vikingatiden
viʹkingatiden, i Norden benämning på den sista perioden av järnåldern, vanligen
(11 av 56 ord)Bakgrund
Orsakerna till den dynamiska utvecklingen i Skandinavien är ännu oklara. Sannolikt har drivkrafterna bakom de företeelser som tillsammans karakteriserar epoken – plundringståg, kolonisation
(23 av 163 ord)Plundringståg, politik och kolonisation
Att leda räder mot närbelägna samhällen och utkräva tribut av dessa var karakteristiska aktiviteter för stormän inte bara i Norden utan i hela det tidigmedeltida Europa. Sådan verksamhet gav såväl status som ekonomisk och politisk makt. Inte heller var angrepp från det skandinaviska området helt okända före vikingatiden (jämför Chlochilaichus). Det speciella med vikingatågen – vilka kan sägas ha inletts med det beryktade
(63 av 448 ord)Handel
Vid sidan av löften om byte och jord utgjorde handel ett viktigt incitament för vikingarnas långfärder, och perioden kännetecknas av ett markant ekonomiskt uppsving i västra, norra och
(28 av 199 ord)Nordiska statsbildningar
Kungar och stormän med egna krigarföljen hade funnits i Norden långt före vikingatiden, men först då började mer vidsträckta kungariken med tillhörande hird och rudimentär hovförvaltning växa
(27 av 187 ord)Den kristna missionen
För religionsutövningen före kristendomens införande, se fornnordisk religion. Övergången till kristendomen spelade en viktig roll för kungamaktens tillväxt, liksom för omvandlingen av
(22 av 156 ord)Konst och arkitektur
Det nordiska hantverket stod under denna tid på en relativt hög nivå, att döma av gravgåvor och redskapsformer (jämför Mästermyrfyndet). Kontakterna med England och Irland ledde efter hand till ett ömsesidigt kulturutbyte. Vikingatidens början innebar dock inget markerat brott i den nordiska stiltraditionen, som sedan 500-talet dominerats av en
(49 av 347 ord)Vikingatida silverskatter
Vikingatiden kallas ofta silveråldern på grund av den mängd skatter från denna tid som påträffats i norra och östra Europa; ett mindre antal guldskatter är
(25 av 172 ord)