alfabet (latin alphabeʹtum, grekiska alphaʹbētos, av aʹlpha ’a’ och bēʹta ’b’, de två första bokstavsnamnen i det grekiska alfabetet), en uppsättning fonematiska skrivtecken arrangerade i en viss ordning (se bokstavsordning och fonem). Historiskt är alfabetet resultatet av en utveckling i östra medelhavsområdet av skriftens uttalsangivande principer.

I varje språk byggs orden upp av ett begränsat antal språkljud, fonem. I princip är ett alfabet ett skrivsystem där varje fonem har sitt särskilda tecken. I verkligheten finner vi sällan eller aldrig denna fullständiga överensstämmelse.

(80 av 1359 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?
  • Författare:
  • Olof Pedersén
  • Alvar Ellegård
  • John Sören Pettersson

Litteraturanvisning

P.T. Daniels & W. Bright (utgivare), The World’s Writing Systems ( 1996);
D. Diringer, The Alphabet ( 1968);
J.F. Healey, The Early Alphabet ( 1990);
J. Man, Alfa Beta: Hur alfabetet uppkom och utvecklades ( 2003).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, alfabet. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/alfabet