arkeologi (av grekiska archaiologiʹa ’fornkunskap’, av archaiʹos ’urgammal’, ’forntida’ och -logi), vetenskap som skapar historia utifrån undersökningar av materiella lämningar

(20 av 136 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?
  • Författare:
  • Anna Lihammer

Arkeologiska inriktningar

Arkeologin kan indelas i många och i praktiken överlappande underkategorier. Dels finns en periodbunden arkeologi,

(15 av 103 ord)
  • Författare:
  • Anna Lihammer

Universitetsämnet arkeologi i Sverige

I dag sker undervisning i förhistorisk arkeologi vid universiteten i Uppsala, Lund, Stockholm, Göteborg, Umeå

(15 av 101 ord)
  • Författare:
  • Anna Lihammer

Arkeologins källmaterial

Arkeologin handlar om att undersöka och berätta om mänsklighetens historia. Arkeologins källmaterial är därför allt det som

(17 av 119 ord)
  • Författare:
  • Anna Lihammer

Arkeologins metoder

(1 av 1 ord)

Inventering

Vid inventering skaffar arkeologer sig en uppfattning om ett område eller en plats utan att genomföra en utgrävning

(18 av 127 ord)

Utgrävningar

Majoriteten av det arkeologiska materialet har hittats vid utgrävningar. I äldre tider var de flesta utgrävningar forskningsgrävningar, dvs. genomförda i forskningssyfte för att ta reda på mer om en utvald fornlämningstyp eller en plats. I dag är den absolut största andelen utgrävningar s.k. uppdragsarkeologiska utgrävningar, som genomförs för att undersöka en fornlämning som ligger inom en exploateringsyta

(57 av 402 ord)

Arkeologi utan utgrävning

Arkeologi kan genomföras utan utgrävning. Marinarkeologin dokumenterar ofta strukturer under vatten, t.ex. hamnanläggningar, pålspärrar,

(14 av 96 ord)

Arkeologin och andra vetenskaper

Det finns många resultat och metoder som egentligen utvecklats inom andra

(11 av 38 ord)

Dateringsmetoder

Arkeologins dateringsmetoder kan grovt delas in i absoluta dateringar och relativa dateringar. De absoluta dateringarna bygger på naturvetenskapliga metoder, medan de relativa dateringarna bygger på jämförelser mellan fyndmaterial och annat som kan visa vilken tidsperiod man rör sig i.

S.k. stratigrafisk datering är en form av relativ datering som kan användas på platser

(53 av 377 ord)

Osteologi

Osteologi är en vetenskap som studerar och analyserar ben från människor och djur, och osteologer arbetar

(16 av 111 ord)

Naturvetenskapliga metoder

Arkeologin arbetar ofta i tvärvetenskapligt samarbete med naturvetare eller laborativa arkeologer, och naturvetenskapliga analyser av olika slag kompletterar ofta den arkeologiska kunskapen.

Isotopanalyser av skelett kan påvisa vilken

(28 av 197 ord)

Tekniska metoder

Arkeologer arbetar ofta i nära samverkan med tekniska specialister eller genom att arkeologer

(13 av 91 ord)
  • Författare:
  • Anna Lihammer

Arkeologins internationella historia

(1 av 1 ord)

Den tidiga arkeologin

Trots att den antikvariska fornforskningen i många länder hade en flerhundraårig tradition uppträdde en vetenskaplig arkeologi först på 1820-talet. Genom systematiska iakttagelser av fyndsammanhangen kunde vid denna tid dansken C.J. Thomsen uppställa det s.k. treperiodssystemet

(35 av 249 ord)

Människans evolution

Ännu under 1800-talets första hälft var många forskare i Europa påverkade av den bibliska skapelseberättelsens historiesyn, innefattande ärkebiskop James Usshers 1650 gjorda beräkning av världens skapelse till 4004 f.Kr. Vid denna tid hade dock grunden lagts till en radikal omvärdering av människans allra äldsta historia. Observationer gjorda av en rad naturforskare alltifrån slutet av 1700-talet, såsom Erasmus Darwin, Jean-Baptiste de

(60 av 422 ord)

Högkulturernas arkeologi

En annan linje i arkeologins vetenskapliga utveckling representeras av upptäckterna av högkulturerna i Egypten, Främre Orienten, medelhavsområdet, Indien och Mellanamerika. I många fall gick detta arbete hand i hand med språkforskningen. Fransmannen Jean-François Champollions dechiffrering av den tvåspråkiga Rosettestenen 1824 blev en viktig utgångspunkt för egyptologins utveckling, och

(48 av 340 ord)

Ekologisk forskning

Arkeologins äldre internationella historia har i mycket fått färg av dramatiska upptäckter av praktfulla fynd som kastat effektfullt ljus över tidigare okända civilisationer. I många fall kom dessa arbeten samtidigt att påskynda ämnets metodiska utveckling och att berika

(38 av 267 ord)

Tidig 1900-talsarkeologi

Under början av 1900-talet utvecklade tysken Gustaf Kossinna uppfattningen att arkeologiska kulturer ofta hade ett lokalt ursprung och att det

(20 av 137 ord)

Nya arkeologin

Från mitten av 1960-talet och under 1970-talet tog arkeologin starka intryck av den angloamerikanska mer samhällsinriktade new archaeology (nya arkeologin). Studiet av sociala och ekonomiska processer, ofta

(27 av 190 ord)
  • Författare:
  • Bo Gräslund

Arkeologin i dag

Denna arkeologiska inriktning kom i slutet av 1980-talet att börja ifrågasättas av en inriktning som

(15 av 107 ord)
  • Författare:
  • Anna Lihammer

Missbruk av arkeologi

Arkeologin har vid flera tillfällen och under långa perioder sedan dess moderna vetenskapliga början under 1800-talet haft en nära koppling till framför

(22 av 154 ord)
  • Författare:
  • Anna Lihammer

Arkeologins historia i Sverige

Människor har i alla tider varit intresserade av vad som föregått den tid man själv levt i. Man har hittat på berättelser om lämningar från äldre tider och samlat på fornfynd. Redan tidigt genomförde man också utgrävningar.

Sverige har haft en riksantikvarie och en fornminneslag sedan 1600-talet.

(47 av 332 ord)
  • Författare:
  • Anna Lihammer

Litteraturanvisning

A. Andrén, Mellan ting och text: En introduktion till de historiska arkeologierna (1997);
E. Baudou, Den nordiska arkeologin: Historia och tolkningar (2004);
G. Clark, World Prehistory in New Perspective (3:e upplagan 1977);
G. Daniel, 150 Years of Archaeology (1975);
I. Hodder, Symbols in Action: Ethnoarchaeological Studies of Material Culture (1982);
O. Klindt-Jensen, A History of Scandinavian Archaeology (1975);
M. Shanks & C. Tilley, Reconstructing Archaeology: Theory and Practice (1987);
M. Stenberger, Det forntida Sverige (1979);
J. Thomas & B. David, Handbook of Landscape Archaeology (2008);
B.C. Trigger. Arkeologins idéhistoria (svensk översättning 1993).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, arkeologi. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/arkeologi