arkitektuʹr (för etymologi se arkitekt), byggnadskonst. Termen avser i vidsträckt betydelse allt mänskligt byggande, i mer avgränsad mening byggnader av särskild dignitet eller konstnärlig ambition. Den innefattar då också byggnadskonsten som disciplin och kunskap. Bildligt kan arkitektur beteckna uppbyggnaden även hos t.ex. naturobjekt, musik eller poesi.

Arkitekturen förenar oåtskiljbart en praktisk, konstruktiv och funktionell

(54 av 383 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?
  • Författare:
  • Johan Mårtelius

Arkitekturens historia

(1 av 1 ord)

Forntiden

De äldsta byggnadsformerna kan rekonstrueras utifrån bostadsskick hos sentida nomadfolk, samlare och jägare. För tidiga, fast organiserade samhällen finns arkeologiskt känd bebyggelse från olika delar av medelhavsområdet sedan 6000-talet f.Kr. Rektangulära rum, grupperade med murar och fast inredning i soltorkad lersten, visar grundformer som fortfarande används i stora delar av världen. Obränd lera har fram till senare tid utnyttjats i rika former för monumental arkitektur i torra regioner, i synnerhet i afrikanska kulturer.

Nyskapelser i

(75 av 535 ord)
  • Författare:
  • Johan Mårtelius

Medeltiden

Efter antiken förändrades arkitekturens traditioner i olika riktningar. Från det stadsmässiga, på offentliga rum och exteriörer inriktade romerska byggandet försköts tonvikten, särskilt i östra medelhavskulturerna, mot interiörernas egen verkan. Centralbyggnaden, som bland antika tempel tillhört undantagen, fick en naturligt stark ställning i

(42 av 296 ord)
  • Författare:
  • Johan Mårtelius

Renässansen

Renässanskulturen i 1400-talets Italien innebar att intresset i arkitekturen sköts från byggandets praktik till humanisternas lärdomsvärld. Där uppstod arkitekten i nutida mening, som en intellektuell konstnär, klart åtskild från både

(30 av 213 ord)
  • Författare:
  • Johan Mårtelius

Barocken och 1700-talet

Byggnadstekniskt bidrog renässansen framför allt i fråga om kupolens utformning. Fram till 1400-talet hade kupolkonstruktionen kultiverats i synnerhet i väst- och centralasiatiskt tegelbyggande. I Europa blev kupolen särskilt favoriserad under 1600-talet, i barockens formrika arkitektur, både

(36 av 251 ord)
  • Författare:
  • Johan Mårtelius

1800-talet

Stadsutvecklingen i många delar av världen gav under 1800-talet nya uppdrag åt arkitekter, och en talrik, akademiskt utbildad yrkesgrupp började växa fram. Förmågan att rationellt och representativt organisera

(28 av 194 ord)
  • Författare:
  • Johan Mårtelius

Från sekelskiftet till andra världskriget

Som försök till sammansmältning av arkitekturens traditioner som konstart med nya tekniska och samhälleliga förhållanden kan man förstå sekelskiftets jugendarkitektur. Traditionella komponenter omformades och stiliserades till en dekorativ, geometrisk eller organisk formvärld, som kunde förena de visuella konsterna under arkitekturens regi. Jugendarkitekturen fick olika uttryck i skilda delar av Europa och USA. Den

(53 av 376 ord)
  • Författare:
  • Johan Mårtelius

Efterkrigstiden

Efter andra världskriget har modernismens arkitektur, i former som anpassats till ett storskaligt, högteknologiskt byggande, fått världsomfattande spridning. Till den bebyggelse som på så sätt vuxit fram har samtidigt alternativ oavbrutet formulerats. Gentemot en

(34 av 237 ord)
  • Författare:
  • Johan Mårtelius

Arkitektur som disciplin

Arkitektens arbete tar form i ritningar, som är skalenliga projektioner av ett planerat verk i horisontella och vertikala snitt: planer, fasader och sektioner. I skissens eller ritningens form koncipieras verket och presenteras visionen av färdig byggnad. Ritningarna tjänar också som instrument vid byggandet. Den tredimensionella formen förtydligas

(47 av 331 ord)
  • Författare:
  • Johan Mårtelius

Litteraturanvisning

E. Cornell, Arkitekturhistoria ( 1968);
S. Kostof, A History of Architecture ( 1985);
E. Lundberg, Arkitekturens formspråk 1–10 ( 1945–61);
M. Trachtenberg & I. Hyman, Architecture: From Prehistory to Post-Modernism ( 1986);
D. Watkin, A History of Western Architecture ( 1986).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, arkitektur. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/arkitektur