dator, automatisk maskin för beräkning och symbolbehandling. Benämningen avser numera i

(11 av 71 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?
  • Författare:
  • Sten Henriksson

Grundläggande funktionssätt

Det finns två huvudtyper av automatiska beräkningsmaskiner med principiellt skilda representations- och arbetssätt: digitala och analoga maskiner. Därutöver förekom tidigare även hybriddatorer, som förenade element från båda typerna.

Digitala maskiner använder sig av diskreta, stegvisa storheter med bara ett ändligt antal möjliga tolkningar, som tio kuggar på ett kugghjul svarande mot de decimala siffrorna 0–9 eller två nivåer av spänningspulser på en ledning svarande mot de binära siffrorna 0 eller 1. En dator arbetar alltså med kodade symboler som siffror och

(81 av 873 ord)
  • Författare:
  • Sten Henriksson

Maskinvara

Det som brukar betecknas som den första generella elektroniska datorn var ENIAC (se nedan under Historik). Den programmerades genom att man kopplade upp kablar på en stor panel. Att skifta program tog ett par arbetsdagar. Det stod tidigt klart att programrepresentationen var en nyckelfråga, och den som kanske först (1945) och i varje fall tydligast anvisade lösningen på detta problem var John von Neumann, verksam vid Institute for Advanced Study i Princeton. Huvudidén var följande: om programmet lagras som sifferkoder,

(80 av 784 ord)
  • Författare:
  • Sten Henriksson

Datorsystem

De flesta datorer har likartad uppbyggnad – trots många experiment, både akademiska och industriella, har den traditionella modellen visat sig vara mest kommersiellt framgångsrik. Utvecklingen har därför främst fokuserats på att effektivisera denna och att möjliggöra parallella datorer som bygger på att flera traditionella datorer kopplas ihop.

Till den konventionella datorns centralenhet (engelska central processing unit, CPU) räknas aritmetisk-logisk enhet, styrenhet och primärminne, och till den kopplas olika typer av kringutrustning, t.ex. sekundärminnen och enheter för in- och utmatning. I

(80 av 1186 ord)
  • Författare:
  • Torgny Hallenmark

Programvara

En dator bearbetar data genom att dess elektroniska kretsar kan känna igen och utföra ett program i maskinkod, det vill säga en följd av instruktioner såsom att ”addera två tal”, att ”undersöka om ett tal är noll”, att ”flytta data från en plats i minnet till en annan”. Språket är avsiktligt primitivt för att begränsa kostnad och komplexitet hos elektronikkonstruktionerna. Det innebär å andra sidan att språket är arbetskrävande för människor.

Problemet löses genom att man ersätter maskinspråket P, som

(80 av 905 ord)
  • Författare:
  • Sten Henriksson
  • Torgny Hallenmark

Tillämpningar

Datorer har i dag en så bred spridning och användning att det knappast längre är meningsfullt att ange speciella tillämpningsområden, lika lite som det vore rimligt att ange tillämpningsområden för elmotorer. Vad gäller förändringarna i synen på datoranvändning, se databehandling.

Till en början var datorn ett forskningsinstrument, främst använt för produktion av matematiska tabeller och beräkning av projektilbanor. Samma typ av arbete utförs i dag vid beräkning av planet-, satellit- och raketbanor. Teknisk-vetenskapliga beräkningar dominerar användandet av de snabbaste och

(80 av 835 ord)
  • Författare:
  • Sten Henriksson
  • Torgny Hallenmark

Datorer och samhällsutveckling

Samhällsfilosofer väljer ofta att karakterisera en viss tidsålder med dess mest avancerade teknik, och datortekniken har naturligt använts som ”definierande teknik” sedan senare delen av 1900-talet. Termerna och karakteriseringarna har växlat: ”datorrevolutionen” (Berkeley, 1962), ”kunskapsindustrin” (Machlup, 1962), ”det tekniska samhället” (Ellul, 1964), ”den globala byn” (McLuhan, 1964), ”compunications” (Oettinger, 1971), ”informationens tidsålder” (Helvey, 1971 och Castells, 1996), ”det postindustriella samhället” (Bell, 1973), ”telematiken” (Martin, 1981), ”mikroelektronikrevolutionen” (Forester, 1980), ”den tredje vågen” (Toffler, 1980), ”informationssamhället” (Martin, 1981), ”kommunikationsrevolutionen” (Williams, 1982) etc.

(80 av 909 ord)
  • Författare:
  • Sten Henriksson

Historia

De mekaniska beräkningshjälpmedlen har en rik historia, med start i räknebräden och kulramar (abakus) i antika kulturer, med viktiga framsteg i Blaise Pascals och Gottfried Wilhelm von Leibniz räknemaskiner under 1600-talet och en sista blomstring och död under 1900-talet; se räknemaskin.

Britten Charles Babbage ses i dag som den främste föregångaren vad gäller automatiska beräkningsmaskiner. Han påbörjade arbetet att med statligt stöd bygga en differensmaskin under 1820-talet, vilken dock aldrig färdigställdes. Idéerna fördes dock framgångsrikt vidare av svenskarna Georg och

(80 av 1410 ord)
  • Författare:
  • Sten Henriksson

Museer och samlingar inom datorhistoria

Viktiga datorhistoriska samlingar finns i bl.a. Science Museum i London (delar av Charles

(13 av 91 ord)
  • Författare:
  • Sten Henriksson

Litteraturanvisning

Maskinvara:
L. Null & J. Lobur, Computer Organisation and Architecture (2006);
A.S. Tanenbaum, Structured Computer Organization (4:e upplagan 1999).
Programvara:
R. Sethi, Programming Languages (1989);
R.L. Wexelblat (utgivare), History of Programming Languages (1981).
Datorer och samhällsutveckling:
M. Castells, Informationsåldern: Ekonomi, samhälle och kultur 1–3 (svensk översättning 1999);
T. Forester (utgivare), Computers in the Human Context (1989);
Z.W. Pylyshyn & L.J. Bannon (utgivare), Perspectives on the Computer Revolution (2:a upplagan 1989);
E. Tengström, Myten om informationssamhället (1987);
J. Weizenbaum, Datorkraft och mänskligt förnuft (svensk översättning 1985);
G.H. von Wright, Humanismen som livshållning (1990).
Historia:
M. Campbell-Kelly & W. Aspray, Computer: A History of the Information Machine (1996);
A. Goldberg (utgivare), A History of Personal Workstations (1988);
H.H. Goldstine, The Computer from Pascal to von Neumann (1972);
M. Lindgren, Glory and Failure (1987);
T.J. Hallberg, IT-gryning: Svensk datahistoria från 1840 till 1960-talet. (2007);
P.E. Ceruzzi, A History of Modern Computing (2003).
Varia:
D.R. Hofstadter, Gödel, Escher, Bach (1980; en lekfull och associationsrik diskussion om logik, matematik och datavetenskap);
T. Kidder, En dators födelse (svensk översättning 1982; en dokumentärskildring av en grupp systemingenjörer);
S. Turkle, Ditt andra jag (svensk översättning 1987; en undersökning av enskilda människors förhållande till datorer);
S. Turkle, Leva.online (svensk översättning 1997; behandlar särskilt personlig kommunikation).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, dator. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/dator