diktatuʹr (latin dictatuʹra egentligen ’diktatorsvärdighet’, jämför diktator), styrelseform där all statsmakt

(11 av 49 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?
  • Författare:
  • Nils Andrén

Antiken

Historieskrivaren Polybios såg (under påverkan från Aristoteles) den historiska utvecklingen som ett cykliskt förlopp, där det goda konungadömet övergick i tyranni, följt av ett adelsvälde som blev till oligarki och i sin tur störtades för att ge plats åt en demokrati, som övergick i pöbelvälde, varpå historien upprepades. I den antika världen förblev den demokratiska formen dock, om

(58 av 414 ord)
  • Författare:
  • Örjan Wikander

Diktaturen efter antiken

Diktaturen är som styrelseform både demokratins och rättsstatens motsats. Den är ofta utrustad med demokratins formella struktur, t.ex. parlament och val med vidsträckt rösträtt. Dessa blir dock meningslösa om endast ett parti får förekomma, om opinionsbildningen är styrd och om rätten att föreslå kandidater inte är fri. Genom manipulerade folkomröstningar kan en diktatur ge sken av ett folkligt stöd (plebescitär diktatur). Andra kännetecken på en diktatur är frånvaro av lagar som gör det möjligt att utkräva ansvar av och avsätta

(80 av 822 ord)
  • Författare:
  • Nils Andrén

Litteraturanvisning

N. Bobbio, Democracy and Dictatorship ( 1989);
J.L. Linz & S. Alfred, The Breakdown of Democratic Regimes ( 1978);
L. Schapiro, Totalitarianism ( 1972).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, diktatur. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/diktatur