energifrågan, sammanfattande benämning på de politiska problem som har att göra

(11 av 73 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Vattenkraftens utbyggnad och Freden i Sarek

Fram till oljekrisen 1973 var energipolitiken inriktad på utbyggnad av vattenkraft. Såväl Statens vattenfallsverk som kommunala och privata elproduktionsbolag byggde ut. Samtliga politiska partier och särskilt den regerande socialdemokratin såg tillförsel av energi och elektrifiering som grundbulten i landets fortsatta modernisering; miljöaspekter, kulturaspekter, fiske,

(44 av 309 ord)

Kärnkraften, opinionen och partierna

Under 1972 och 1973 inträffade en opinonsmässig svängning i energifrågan. Vattenkraften, som miljörörelsen dittills uppfattat som miljöförstörande och utarmande för flora och fauna, började plötsligt betraktas som en ekologiskt riktig energikälla. Kärnkraften, som dittills varit lösningen, blev nu däremot ett miljöproblem. Denna omvärdering ledde till

(45 av 320 ord)

Oljekriserna, energihushållning och nya miljökrav

Under striden om kärnenergin blev hushållning med energi en viktig fråga. Det första energisparprogrammet kom 1974 i samband med oljekrisen 1973–74 och introducerades i större skala genom 1975 års samlade energibeslut. Det utökades kraftigt 1978, då bidrag och förmånliga lån infördes för isolering i syfte att

(46 av 325 ord)

Trepartiuppgörelsen 1991 om kärnenergin

Frågan hur kärnelen skulle ersättas började nu kompliceras med vetskapen om att koldioxid (CO2) från fossila bränslen kan orsaka en klimatkatastrof. Vid 1988 års riksdagsbeslut om energin drev Moderaterna igenom att CO2-utsläppen

(32 av 249 ord)

Avveckling och utveckling

Riksdagens nästa stora energipolitiska avgörande 1997 gick i ungefär samma riktning som trepartiuppgörelsen 1991. Riktlinjer kring kärnkraften som åtminstone ytligt sett ter sig motsägelsefulla fortsatte att spela en avgörande roll. Kärnkraften skulle ersättas med effektivisering av elanvändningen, konvertering till förnybara energislag samt miljömässigt acceptabel elproduktionsteknik som ungefär motsvarade produktionen i de två reaktorerna i Barsebäck. Något slutdatum för när kärnkraften

(60 av 425 ord)

Energiöverenskommelsen 2016

Energiöverenskommelsen slöts 10 juni 2016 mellan fem av de då åtta partier som satt i Sveriges riksdag. Till grund för energiöverenskommelsen låg den

(23 av 164 ord)

Sammankoppling av energi- och klimatfrågan

Under 2000-talet kom energi- och klimatfrågan att sammankopplas alltmer i regering och

(12 av 84 ord)

EU:s betydelse för svensk energipolitik

EU har historiskt inte haft någon avgörande betydelse för Sveriges energipolitiska beslut. Ett skäl är att kärnkraften har varit en nationell fråga. Ett annat skäl är att EU inte hade någon egentlig energipolitik innan Energiunionen 2015. Däremot har beslut om exempelvis klimatpolitiken påverkat energipolitiken genom EU:s system för handel med

(50 av 354 ord)

Kapacitetsbrist och utbyggnad

I Sverige har det traditionellt funnits gott om energi och Sverige är sedan 2011 en nettoexportör av el. Utmaningarna för det svenska elnätssystemet är kopplade till distribution eller överföring av el. Majoriteten av svensk elproduktion sker i

(37 av 261 ord)

Förnybar energi på 2000-talet

Sverige är det land inom EU som har störst andel förnybara bränslen i energisystemet. Vatten och biobränsle har under hela vår moderna tid varit viktiga källor för Sveriges energisystem.

Vindkraften har vuxit kraftigt under 2000-talet, vilket delvis är kopplat till minskade investeringskostnader och politiska beslut tagna på 1990-talet och början på 2000-talet. 1991 infördes investeringsstöd till vindkraft för första gången. Investeringsstödets syfte var att stimulera introduktion

(66 av 468 ord)

Medverkande

  • Evert Vedung
  • Jenny Palm
  • Suzanne Kolare

Litteraturanvisning

A. Kaijser m.fl., Att ändra riktning (1988);
L. Lundgren, Energipolitik i Sverige 1890–1975 (1978);
B. Wittrock & S. Lindström, De stora programmens tid: Forskning och energi i svensk politik (1984); E.Vedung & M. Brandel, Vattenkraften, staten och de politiska partierna (2001).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, energifrågan. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/energifrågan