finanskris, allvarlig rubbning i den finansiella marknadens funktion att tillgodose likviditetsbehov och omfördela risker i ekonomin. För att varu- och tjänsteproduktionen ska flyta krävs i den utvecklade marknads- och penningekonomin att betalningsmedel och krediter av olika slag fortlöpande finns tillgängliga. Störningar i systemet uppstår då landets eller kreditinstitutens riskexponering uppfattas som alltför stor.

Minskat förtroende bland allmänheten för en banks eller hela banksystemets betalningsförmåga kan leda till s.k. bankpanik eller bankrusningar, då många insättare samtidigt kräver att få ta ut

(80 av 846 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Finanskriser i historien

Redan i det förindustriella samhället var krediten viktig för att finansiera krig och internationell handel. Spekulationsbubblor avlöstes av perioder av förtroendekriser och rubbningar i de normala kreditflödena. Svårigheter med likviditeten framkallade betalningsinställelser och konkurser bland handelshus och bankirfirmor.

De tre mest kända bubblorna är tulpomanin i Nederländerna på 1630-talet (se tulpaner), Mississippibubblan (se John Law) och Söderhavsbubblan i början

(59 av 421 ord)
  • Författare:
  • Håkan Lindgren

Litteraturanvisning

A. Hagberg, Bankkrishantering ( 2009);
C. P. Kindleberger & R.Z. Aliber, Manias, Panics and Crashes: A History of Financial Crises ( 5:e upplagan 2005);
H. Lindgren, ”Att lära av historien: Några erfarenheter av bankkriser”, Bankkrisen: Rapporter ( 1994);
J. Lybeck, Finanskrisen ( 2009).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, finanskris. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/finanskris