friidrott, tidigare även allmän idrott, samlande term för idrottsgrenar inom disciplinerna löpning, hopp, kast och mångkamp. Att springa i kapp, hoppa och kasta är sannolikt den ursprungligaste formen av idrottstävling och har säkert spontant uppstått varhelst människor har funnits.

(39 av 276 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?
  • Författare:
  • A. Lennart Julin

Anläggningar, utrustning

Förutom landsvägs- och terränglöpning, där benämningen anger tävlingsplatsen, bedrivs friidrott på utomhusarenor och i hallar. Utomhusarenor har s.k. rundbana (två raksträckor förbundna av två halvcirkelformade kurvor) med en varvlängd av 400 m (mätt 30 cm utanför den sarg som avgränsar banan från innerplanen) för löpning plus utrymmen för hopp- och

(49 av 350 ord)
  • Författare:
  • A. Lennart Julin

Löpning

Löpning är den mest omfattande delen av friidrott och kan indelas i underavdelningar utifrån olika kriterier. Underlag: bana, terräng och landsväg. Sträckor: sprinterlöpning (upp till och med 400 m), medeldistanslöpning (800 m–1 engelsk mil) och långdistanslöpning (2 000 m och däröver). Karaktär: slätlöpning, hinderlöpning och häcklöpning. Form: individuell löpning och stafettlöpning.

image/jpeg

friidrott. Hinder och vattengrav vid hinderlöpning samt växling vid stafettlöpning.

Grenar i internationella mästerskap är: utomhus: 100 m, 200 m, 400 m, 800 m, 1 500 m, 5 000 m, 10 000 m, maraton (42 195 m landsväg), 3 000 m hinder, 110 m häck (damer 100 m

(80 av 598 ord)
  • Författare:
  • A. Lennart Julin

Gång

Vid internationella mästerskap i friidrott har gång alltid ingått, men vid

(11 av 52 ord)
  • Författare:
  • Per Söderberg

Hopp

Hopp utgörs av höjdhopp, stavhopp, längdhopp och trestegshopp.

Höjdhopp och stavhopp sker över en ribba som är upplagd så att den normalt faller om den vidrörs av hopparen. Ribban höjs efter hand enligt ett i förväg fastställt schema och en tävlande kvarstår till dess han eller hon gjort tre ogiltiga försök i

(52 av 365 ord)
  • Författare:
  • A. Lennart Julin

Kast

Kast utgörs av kulstötning samt diskuskastning, släggkastning och spjutkastning. Dessutom förekommer sporadiskt viktkastning.

image/jpeg

friidrott. I teknik- och kraftgrenen spjutkastning höll Patrik Bodén världsrekordet (89,10 m) i drygt tre månader under 1990. Han ses här senare samma år i EM i

(43 av 302 ord)
  • Författare:
  • A. Lennart Julin

Mångkamp

Mångkamp omfattar ett flertal löp-, hopp- och kastgrenar vilka de tävlande ska genomföra i bestämd ordning. För resultat i varje

(20 av 136 ord)
  • Författare:
  • A. Lennart Julin

Historia, utveckling

Den moderna friidrotten utvecklades organisatoriskt och regelmässigt under andra hälften av 1800-talet, framför allt i Storbritannien. Svenska idrottsförbundet bildades 1895, som det femte äldsta nationella friidrottsförbundet i världen, och ändrade namn till det nuvarande Svenska friidrottsförbundet (SFIF) 1949. Internationella friidrottsförbundet, IAAF (International Amateur Athletic Federation; numera International Association of Athletics Federations), bildades på svenskt initiativ efter OS 1912 med svensken J. Sigfrid Edström som förste ordförande. Med 214 medlemsförbund (2016) är IAAF den största internationella organisationen alla kategorier.

Friidrotten var

(80 av 858 ord)
  • Författare:
  • A. Lennart Julin

Skador

Friidrottens skador domineras av muskel- och senskador. De är oftast av lindrig art men omöjliggör trots det tävlingsidrott

(18 av 125 ord)
  • Författare:
  • Åke Andrén-Sandberg

Litteraturanvisning

Lennart K. Persson & Thomas Pettersson, Svensk friidrott 100 år (1995).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, friidrott. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/friidrott