gesäll (lågtyska geselle, egentligen ’(rums)kamrat’), yrkesskicklig arbetare främst inom hantverket. Länge krävdes i Sverige endast att gesällen fullbordat sin lärotid inom hantverket, men under skråtidens slutskede blev det vanligt att även kräva avlagt gesällprov. I de svenska skråordningarna från 1400- och 1500-talen reglerades svennernas – som gesällerna då kallades – relation till mästarna i syfte att

(56 av 394 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?
  • Författare:
  • Lars Edgren

Litteraturanvisning

Lars Edgren, Lärling – gesäll – mästare ( 1987);
Sigfrid Hansson, Skråtidens gesäller ( 1930);
D. Lindström, ”Mästarna och deras gesäller: Stockholm 1400–1600”, Scandia 1988;
Lars Magnusson, Den bråkiga kulturen ( 1988);
B. Skarin Frykman, Från yrkesfamilj till klassgemenskap ( 1987).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, gesäll. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/gesäll