Johan III, född 20 december 1537, död 17 november 1592, svensk kung från 1568, son till Gustav Vasa och Margareta Leijonhufvud. Tillsammans med sin halvbror Erik fick Johan en i bokligt avseende god utbildning i renässansens anda. Han har av tidigare historieskrivning ansetts vara Gustav Vasas älsklingsson och togs tidigt i anspråk för krävande uppdrag i den finländska riksdelen, där han 1556 försågs med ett ärftligt hertigdöme.

Här blev Johan tidigt uppmärksam på de möjligheter som öppnades genom den tyska

(80 av 1092 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?
  • Författare:
  • Lars-Olof Larsson

Litteraturanvisning

Å. Andrén, Sveriges kyrkohistoria 3, Reformationstid ( 1999);
A. Attman, Den ryska marknaden i 1500-talets baltiska politik 1558–1595 ( 1944);
Lars Ericson, Johan III: En biografi ( 2004);
O. Garstein, Rome and the Counterreformation in Scandinavia ( 1963);
Gustaf Ivarsson, Johan III och klosterväsendet ( 1970);
L.-O. Larsson, Arvet efter Gustav Vasa ( 2005);
Sven A. Nilsson, Kampen om de adliga privilegierna 1526–1594 ( 1952);
B. Odén, Rikets uppbörd och utgift ( 1955);
K. Strömberg-Back, Lagen, rätten, läran: Politisk och kyrklig idédebatt under Johan III:s tid ( 1963).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Johan III. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/johan-iii