judar (av grekiska ioudaioi [-daiʹ-] som återger hebreiska yehudiʹm), ett folk med ursprung i Främre Orienten. I denna artikel behandlas judarna som etnisk grupp. Om judarnas religion, se judendom. Judarnas språk, hebreiskan, hör till den semitiska språkfamiljen. I Bibeln kallas judarna också israeliter och hebréer.

Ursprungligen användes benämningen ”judar” om invånarna i kungariket Juda (t.ex. Andra Kungaboken 16:6), senare i den persiska provinsen Juda (t.ex. Nehemja 1:2). Fram till babyloniska fångenskapen (exilen) (587/586–539 f.Kr.) bodde flertalet judar i kungadömena

(78 av 1717 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?
  • Författare:
  • Karl-Johan Illman

I Sverige

1600-talets lutherska Sverige tillät inte judar slå sig ner i landet, men några medlemmar av de judiska familjerna Renat och Mandel blev döpta här redan 1681, med medlemmar av kungahuset som gudfäder och gudmödrar. Nya förbud mot judisk immigration utfärdades 1685, 1723, 1727 och 1748. De första judar som slog sig ner permanent bodde i frihamnen Marstrand (1775–94). Den första judiska familj som fick rätt att bosätta sig i Stockholm var

(71 av 502 ord)
  • Författare:
  • Tryggve Kronholm
  • Karl-Johan Illman
  • Orvar Alinder

Litteraturanvisning

Encyclopædia Judaica ( 1971–72);
H.H. Ben-Sasson (utgivare), A History of the Jewish People ( 1976);
K.-J. Illman & T. Harviainen, Judisk historia ( 7:e upplagan 1997);
N. de Lange, Atlas of the Jewish World ( 1984);
R.M. Seltzer, Jewish People, Jewish Thought ( 1980).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, judar. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/judar