judendom, judarnas religion, filosofi och livsföring. Termen går tillbaka på judaismoʹs

(11 av 58 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?
  • Författare:
  • Tryggve Kronholm

Läran

Trots att judendomen genom tiderna influerats av mesopotamisk, egyptisk, kanaaneisk, persisk, grekisk, romersk, kristen och islamisk religion men också av den västerländska upplysningstidens rationalism och åtföljande politiska emancipation, uppvisar den föreställningar som framstår som ouppgivliga. De är främst:

1) Guds enhet, som utesluter dyrkan av alla andra

(46 av 324 ord)
  • Författare:
  • Tryggve Kronholm

Religionsutövningen

Den judiska religionsutövningen är reglerad genom en särskild kalender. Vid sidan om de urgamla sabbats- och nymånadsdagarna firar man bland annat påsken, veckofesten (pingsten) och lövhyddofesten samt ett par högheliga dagar, nyårsdagen och försoningsdagen; se festkalender. Religionsutövningen har sitt liturgiska centrum i synagogan (se synagoga), men andakt kan i princip förrättas var som helst, inte

(55 av 389 ord)
  • Författare:
  • Tryggve Kronholm

Historia

Förutsättningar för judendomens framväxt skapades inom prästerliga och profetiska rörelser i det gamla Israel under tiden före Jerusalems förstöring 587 f.Kr. och den babyloniska fångenskapen (exilen). Den främsta folkledaren i äldsta tid var Mose. Enligt traditionen lät han israelitiska stammar möta förfädernas Gud under namnet JHWH (YHWH). Mirakulöst ledde Mose dem ut ur Egypten, genom ökenområdena mot Kanaan. På Sinai berg mottog han uppenbarelser. Kring dessa uppenbarelser, som i början traderades i muntlig form, växte teologiska skolor fram, skrivarskolor och

(80 av 1652 ord)
  • Författare:
  • Tryggve Kronholm

Dialogen synagoga–kyrka

Judendomens nutida dialog med kristendomen bygger på två förutsättningar, som båda hör till 1940-talet. Den ena är förintelsen, som skapade djup skuldkänsla i det kristna västerlandet. Den

(27 av 188 ord)
  • Författare:
  • Tryggve Kronholm

Litteraturanvisning

I. Epstein, Judaism (1959);
A. Green (utgivare), Jewish Spirituality 1–2 (1988);
S. Hidal m.fl. (utgivare), Judendom och kristendom under de första århundradena 1–2 (1986);
K.-J. Illman, Judendomen i ljuset av dess högtider (1992);
K.-J. Illman & T. Harviainen, Judisk historia (4:e upplagan 1992);
H.-J. Loth, Judentum (1989);
J. Maier, Geschichte der jüdischen Religion (1972);
D. Novak, Jewish-Christian Dialogue (1989);
M. Steinberg, Judendomen (svensk översättning 1978);
H.L. Strack & G. Stemberger, Einleitung in Talmud und Midrasch (8:e upplagan 1992);
H. Trautner-Kromann, Jødedommen (1983);
H. Trautner-Kromann, Skjold og sværd (1990);
J.R. Wegner, Chattel or Person? The Status of Women in the Mishnah (1988);
K. Wilhelm, Judendomen (3:e upplagan 1978).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, judendom. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/judendom