kärlek beskrivs av de flesta människor som en varm och intensiv känsla av ömhet, omtänksamhet och känslomässig närhet som kan, men inte behöver, vara förknippad med sexuell åtrå. Samtidigt är kärlek ett mångtydigt begrepp med ett myller av betydelser i vardagsspråket, i skönlitteratur och andra konstformer, liksom i religiösa urkunder. Kärlek kan därför inte otvetydigt skiljas från besläktade begrepp som tillgivenhet och vänskap.

Kärleken kan vara ”tålig och mild” men också förenad med sin motsats i ”hatkärlek”. Man kan älska

(80 av 729 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?
  • Författare:
  • Olof Rydén

Kärlek i västerlandet ur idéhistoriskt perspektiv

(1 av 1 ord)

Antiken

Den antika förkristna synen på kärlek är inte enhetlig; förutom förändringar över tid kan också motstridiga samtida synsätt urskiljas. Den gamla gudaläran framställer kärleken som en utifrån kommande kraft som drabbar oss plötsligt och som vi inte kan värja oss mot. Eros skjuter sina pilar, Afrodite straffar den som inte dyrkar henne. Sapfos kärleksdikter klär känslan i denna mytiska dräkt men kan också ge direkt uttryck för åtråns fysiologiska

(69 av 490 ord)
  • Författare:
  • Tomas Hägg

Medeltid och senare tid

Kärleken mellan man och kvinna har utvecklats till en av de mest omskrivna känslorna i västerländsk kultur. Den har sedan 1700-talet utgjort huvudtema i romanlitteraturen, och under 1900-talet har den spelat en dominerande roll i populärkulturen i alla dess former. Olika komponenter kan urskiljas i denna kärlek: den är ett frivilligt förhållande mellan två självständiga individer; den syftar till en långvarig förbindelse, för det mesta garanterad av äktenskap; den inbegriper ett samspel mellan andligt och sinnligt, där ömhet och förståelse

(80 av 1220 ord)
  • Författare:
  • Ronny Ambjörnsson

Kärlek som religiös grundkategori

Flera religiösa traditioner uppfattar en gränsöverskridande kärlek som avgörande för mänsklighetens och individens räddning och för växt, mognad och fullkomning enligt deras ädlaste möjligheter och djupaste bestämmelse. I första hand överskrids då de gränser som omger erotisk kärlek och familje- och vänskapsrelationers olika arter av kärlek – och därjämte klass- och nationssolidariteter – i riktning mot en allmän människokärlek. I andra hand överskrids även denna, och gränserna öppnas mot det totala kosmos, eventuellt uppfattat som vilande i en yttersta, gudomlig

(80 av 568 ord)

Nya Testamentet och kristen tradition

I Jesu liknelser får t.ex. fadern som med öppna armar tar emot den hemvändande ”förlorade sonen” illustrera Guds förlåtande och självutgivande kärlek (Lukasevangeliet 15:11–32) och den ”barmhärtige samariern” en medmänsklig livshållning präglad av sådan kärlek (Lukasevangeliet 10:25–37). Evangelierna innehåller också många berättelser om hur Jesus själv visar kärlek mot människor i andlig eller kroppslig nöd. Johannes och Paulus ser Jesu jordeliv och hans offerdöd på korset som det främsta uttrycket för Guds självutgivande kärlek (Johannesevangeliet 3:17, Romarbrevet 5:6–11). När

(79 av 563 ord)
  • Författare:
  • Ragnar Holte

Litteraturanvisning

Idéhistoria:
Ronny Ambjörnsson, Familjeporträtt: Essäer om familjen, kvinnan, barnet och kärleken i historien ( 1978);
E.L. Bjurman, Catrines intressanta blekhet: Unga kvinnors möten med de nya kärlekskraven 1750–1830 ( 1998);
R. Flacelière, Love in Ancient Greece (engelsk översättning 1973);
P. Gay, The Bourgeois Experience 2: The Tender Passion ( 1986);
A. Jarrick, Kärlekens makt och tårar ( 1997);
D. Konstan, Sexual Symmetry: Love in the Ancient Novel and Related Genres ( 1994);
D.H.J. Larmour m.fl. (utgivare), Rethinking Sexuality: Foucault and Classical Antiquity ( 1997);
Clive Lewis, The Allegory of Love ( 1958);
N. Luhmann, Love as Passion (engelsk översättning 1986);
D. de Rougemont, Kärleken och Västerlandet (svensk översättning 1963).
Religion:
”Love”, Encyclopedia of Religion ( 1987);
Birger Gerhardsson, ”Med hela ditt hjärta”: Om bibelns ethos ( 1979);
C.H. Hamilton (utgivare), Buddhism: A Religion of Infinite Compassion ( 1952);
A. Nygren, Eros och agape (förk. upplaga 1966);
Daniel D. Williams, The Spirit and the Form of Love ( 1968).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, kärlek. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kärlek