kommuʹn (franska commune, av latin commuʹnis ’gemensam’, ’allmän’, ’offentlig’), territoriellt avgränsat område och administrativ enhet för lokal självstyrelse. En kommun är

(21 av 149 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Kommuntyper

I Sverige finns (2015) 290 primärkommuner och 20 sekundärkommuner (landsting/regioner); en sekundärkommun omfattar ett antal primärkommuner. I landstinget ingår automatiskt samtliga kommuner i ett län. Gotlands län saknar landsting sedan 1971, då Gotland blev en enda kommun. Gotlands kommun (Region Gotland) handhar därför även de landstingskommunala uppgifterna för sina

(49 av 349 ord)

Kommunala modeller

Kommuner förekommer i praktiskt taget alla världens stater. Internationellt sett är kommunens ställning och betydelse beroende av varje lands konstitution. I

(21 av 146 ord)

Den franska modellen

Den franska modellen bygger på en stark centralistisk tradition i Frankrike, men med många små kommuner vilkas ställning förstärktes genom 1980-talets decentraliseringsreformer. Fullmäktiges betydelse har ökat, och

(27 av 191 ord)

Den engelska modellen

I Storbritannien finns olika regionala varianter av kommuner (England, Wales, Skottland och Nordirland). Kommunerna i Storbritannien saknar allmän kompetens och deras befogenheter regleras enligt den gamla

(26 av 182 ord)

Den nordiska modellen

Kommunerna har likartade förutsättningar och uppbyggnad i de nordiska länderna. Med Finland som undantag finns självstyrelseorgan på både regional och lokal nivå. I avsaknad av landsting har Finland ungefär lika många samkommuner som kommuner, för bland annat hälso- och sjukvård, regionplanering och frågor

(43 av 306 ord)

Den mellaneuropeiska modellen

Förbundsstaterna Tysklands, Österrikes och Schweiz federala system med betydande uppgifter åt delstaterna (länder, kantoner) präglar kommunstrukturen i dessa länder. Tysklands och Österrikes modell ligger nära den nordiska.

Tyskland har ett kommunsystem med betydande skillnader mellan framför allt de västra delstaterna och de östra (före detta DDR). Den grundläggande strukturen med allmän kompetens och författningsskyddad beskattningsrätt är i stort sett densamma i alla delstater.

(63 av 448 ord)

Övriga modeller

Utöver dessa fyra modeller för europeiska kommunsystem finns två modeller fortfarande under utveckling

(13 av 91 ord)
  • Författare:
  • Agne Gustafsson

Kommunal förvaltning i Sverige

(1 av 1 ord)

Valsystem och beslutsprincip

De allmänna valen har synkroniserats och valbestämmelserna för riksdags- och kommunalval successivt gjorts enhetliga beträffande valdag, mandatperiod, rösträtt och rösträttsålder, valmetoder, valprocessen etc. I takt härmed har rikspartierna stärkt sin ställning i kommunerna. I samband med rösträttsreformen 1907–09 skedde en övergång från majoritetsval till proportionella val till såväl riksdagen som

(50 av 352 ord)

De svenska kommunernas kompetens

Kommunernas befogenheter framgår av kommunallagen och ett antal speciallagar. Huvudprinciperna i dag är desamma som i 1862 års kommunalförordningar. Befogenheterna för kommunen och staden bestämdes i dessa efter en generalklausulsprincip. Kommunen respektive staden fick en

(35 av 243 ord)

Välfärdspolitiken och kommunernas kompetens

För städer och landskommuner tillkom ny kommunallag 1930 men med huvudsakligen formella ändringar. År 1932 gavs möjlighet att överföra ansvaret för folk- och fortsättningsskolan från kyrkan till den borgerliga kommunen i de kommuner som hade kommunalfullmäktige. I städerna hade redan tidigare en motsvarande reform införts. Den nya välfärdspolitik som inleddes under 1930-talet på det sociala och ekonomiska fältet fick en stark kommunal prägel och betydde ett genombrott för

(68 av 484 ord)

Kompetensutveckling

Kommunernas uppgifter vidgades under loppet av 1900-talet i takt med industrialisering och urbanisering. Huvudlinjen har varit decentralisering från staten till kommunerna, inom framför allt områdena bostadsplanering, socialtjänst och skola. Ansvaret för hälso- och sjukvård inriktades tidigt på landstingen. Genom den moderna

(41 av 292 ord)

Kommunfullmäktige

Kommunfullmäktige är högsta beslutande organ och skall sedan 1955 finnas i varje kommun (före 1971 benämnda stadsfullmäktige respektive kommunalfullmäktige). Tidigare fanns i mindre kommuner och städer kommunalstämma respektive allmän rådstuga som högsta beslutande organ och som forum för direktdemokrati. Fullmäktige, vars ledamotsantal kommunen själv får bestämma om inom vissa ramar, är det enda organet i kommunen som väljs direkt av medborgarna. Kommunfullmäktige skall besluta i ärenden ”av principiell beskaffenhet

(69 av 486 ord)

Lokala organ

Sedan 1970-talet har försöksverksamhet pågått med lokala organ. Vissa uppgifter, både speciallagsreglerade och kommunallagsreglerade, har överförts till lokala organ från de centrala nämnderna för att uppnå större närhet och ökning av antalet aktiva förtroendevalda. Lokala nämnder kan

(37 av 260 ord)

Kommunägda företag

Ett vanligt sätt att försöka öka effektiviteten är att låta kommunal verksamhet övergå i bolagsform. Kommunen ensam eller tillsammans med andra kommuner/landsting eller privata intressenter bildar ett kommunalt bolag eller en

(31 av 216 ord)

Personal

Tillkomsten av större kommuner och den stora kommunala expansionen efter andra världskriget har medfört en kraftig ökning av den kommunanställda personalen.

(21 av 144 ord)

Kommunal ekonomi

De totala utgifterna 2001 för landets kommuner uppgick till 383 miljarder kr. Kommunernas utgiftsram har vidgats dels genom att de i ökad omfattning påtagit sig serviceuppgifter inom ramen för den allmänna kompetensen, dels genom att de pålagts nya uppgifter av staten. År 2001 var kommunernas andel av BNP 12,8 procent. Kommunerna i Sverige svarar för nära hälften av den offentliga sektorns verksamhet. Över

(62 av 438 ord)
  • Författare:
  • Agne Gustafsson

Svensk kommunalhistoria

Forskningen om den kommunala självstyrelsens ursprung i Sverige uppvisar inte en entydig bild. Hittills har de flesta forskare kommit fram till att det fanns en viss lokal självstyrelse i kollektiva former genom byalagen, häradena och landskapstingen redan i den förkristna tiden, då jorden var kollektiv

(45 av 320 ord)

Kommunalförordningarna 1862

Med de revolutionerande kommunalförordningarna 1862, som upphöjdes till lagar 1866, lades grunden till den kommunala organisationen och det rättssystem vars stomme fortfarande består. På landsbygden bildades två kommuner ur socknen, som blev det geografiska området för dels en borgerlig landskommun, dels en kyrklig församling. Utöver kyrkliga angelägenheter fick församlingen

(49 av 348 ord)
  • Författare:
  • Agne Gustafsson

Litteraturanvisning

Hundra år under kommunalförfattningarna 1862–1962 ( 1962);
Kommunallagen, utgiven av Svenska kommunförbundet ( 2002);
R. Batley & G. Stoker ( utgivare), Local Government in Europe: Trends and Development ( 1991);
R. Gullstrand, Bidrag till den svenska sockensjälvstyrelsens historia under 1600-talet ( 1923);
Agne Gustafsson, Kommunal självstyrelse (7:e upplagan 1999);
S. Häggroth & C.-G. Peterson, Kommunalkunskap: Så fungerar din kommun (3:e upplagan 2002);
K.H. Johansson, Svensk sockensjälvstyrelse 1686–1862 ( 1937);
A. Lidström, Kommunsystem i Europa (2:a upplagan 2003);
S. Montin, Moderna kommuner ( 2002);
E. Schalling, Den lantkommunala författningsregleringens historia, SOU 1944:37;
N. Stjernquist & H. Magnusson, Den kommunala självstyrelsen, jämlikheten och variationerna mellan kommunerna ( 1988);
U. Strandberg, Debatten om den kommunala självstyrelsen 1962–1994 ( 1998).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, kommun. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kommun