Krim [svenskt uttal krim], ryska och ukrainska Krym, halvö i södra Ukraina; 25 500 km2, 2 miljoner invånare (2014). Krim är omgivet i väster och söder av Svarta havet samt i nordöst av Azovska

(34 av 236 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Befolkning och etnografi

Den demografiska strukturen på Krim har länge kännetecknats av etnisk mångfald, där grupper som talade turkotatariska språk varit ett viktigt inslag. Ryssarna utgör numera majoritetsbefolkningen på Krim. 2014 utgjorde ryssarna 58 procent, ukrainarna

(33 av 234 ord)

Förhistoria

Krims naturgeografiska tudelning i ett sydligt bergland utmed svartahavskusten och en

(11 av 76 ord)

Historia

Redan under 600-talet f.Kr. började Krim koloniseras av joniska greker, framför allt från Miletos, och följande århundrade grundades städerna Chersonesos, Theodosia (nuvarande Feodosija) och Pantikapaion (Kertj) på sydkusten. Under 480-talet f.Kr. enades halvön, under antiken benämnd det tauriska Chersonesos, under spartokiderna, den helleno-skytiska härskardynastin

(44 av 311 ord)

Krim införlivas i Ukraina

Den autonoma sovjetrepubliken Krim upprättades i oktober 1921 inom den ryska sovjetrepubliken såsom ett etniskt territorium för krimtatarerna. Efter att tyskarna 1941–44 ockuperat Krim som ett

(26 av 180 ord)

Rysk annektering

Den latenta konflikten om Krim blev reell efter en ukrainsk revolt i februari 2014, då den ryskvänlige ukrainske presidenten Viktor Janukovytj

(21 av 150 ord)

Medverkande

  • Frans af Schmidt
  • Jan-Öjvind Swahn
  • Johan Callmer
  • Klas-Göran Karlsson
  • NE-redaktionen (uppdatering)
  • Torgny Hinnemo
  • Örjan Sjöberg
  • Örjan Wikander

Litteraturanvisning

E. Allworth (utgivare), The Tatars of Crimea: Their Struggle for Survival (1988);
A. Fischer, The Crimean Tatars (1978).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Krim. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/krim