kristologi (av Kristus och grekiska -logiʹa ’-lära’, ’-vetenskap’, av loʹgos ’ord’), läran om Jesus i hans egenart som Kristus. Kristologin har ända från början utgjort centrum i kristen teologi, men själva termen präglades på 1600-talet. I snäv mening sysslar kristologin bara med Jesu person, och då hänförs hans gärning till soteriologin (läran om frälsningen).

Jesus från Nasaret var en gåtfull gestalt som väckte undran. Han avrättades som en falsk messias, och det blev därför viktigt för hans anhängare att bekänna

(80 av 1040 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?
  • Författare:
  • Birger Gerhardsson
  • Per Erik Persson

Litteraturanvisning

G. Aulén, Jesus i nutida historisk forskning ( 1973);
H. Bacht (utgivare), Das Konzil von Chalkedon 1–3 ( 1951–54);
O. Cullmann, Die Christologie des Neuen Testaments ( 5:e upplagan 1975);
J.D.G. Dunn, Christology in the Making ( 2:a upplagan 1989);
W. Kasper, Jesus der Christus ( 9:e upplagan 1984);
M. Lienhard, Luther témoin de Jésus-Christ ( 1971);
W. Pannenberg, Grundzüge der Christologie ( 7:e upplagan 1990);
E. Schillebeeckx, Jesus: Die Geschichte von einem Lebenden ( 13:e upplagan 1975).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, kristologi. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kristologi