kyrka (ytterst av grekiska kyriakoʹn ’hörande till Herren’, av kyʹrios ’herre’,

(11 av 48 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Kyrkan som trosföremål

De kristna trosbekännelserna talar om ”en helig allmännelig (katolsk) kyrka” som ett verk av den heliga Anden, bäraren av Kristi fortsatta närvaro i sin menighet. Men en fullt manifesterad synlig enhet och universalitet är i

(35 av 257 ord)
  • Författare:
  • Ragnar Holte

Kyrkan som trossamfund

”Kyrka” är benämning på olika trossamfund som har utkristalliserats under århundradenas lopp. Redan tidigt bröt sig vissa riktningar ut ur den ”allmänneliga” kyrkan, medan andra uteslöts. På 400-talet kom – i samband med kyrkomötena i Efesos och Chalcedon – vissa kyrkor i öst att gå sin egen väg och kom att utgöra de ursprungliga s.k. orientaliska kyrkorna. År 1054 skedde den stora brytningen mellan den grekiska och den

(68 av 479 ord)
  • Författare:
  • Jan Arvid Hellström

Församlingen

I den tidiga kyrkan (som den framträder ca år 100) var församlingarna självstyrande, var och en under sin egen församlingsföreståndare (biskop). Förebilder var den judiska synagogan och det grekisk-romerska föreningsväsendet. Förutom av biskopen styrdes församlingen av ett råd

(38 av 270 ord)
  • Författare:
  • Gunnar Bramstång

Litteraturanvisning

A. Dulles, Models of the Church ( 1974);
M. Honecker, Kirche als Gestalt und Ereignis ( 1963);
G. Limouris (utgivare), Church, Kingdom, World ( 1986);
H. de Lubac, The Splendors of the Church ( engelsk översättning 1986);
Kjell Ove Nilsson (utgivare), Dop, nattvard, ämbete ( 1983);
O. Semmelroth, Die Kirche als Ursakrament ( 3:e upplagan 1963).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, kyrka. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kyrka-(ecclesiologi)