lamaism, en variant av buddhismen, även kallad tibetansk buddhism, och en gren av den fromhetsriktning som kallas vajrayana. Lamaismen säger sig vara den fullständiga formen av buddhism, som i sig innefattar theravadas klosterorganisation och klosterdisciplin, mahayanas filosofi och psykologi samt vajrayanas meditationsmetoder.

Buddhismen fördes till Tibet från Indien i olika omgångar under 700–1200-talen e.Kr. av ett flertal indiska mästare, bl.a. Padmasambhava

(61 av 433 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?
  • Författare:
  • David Ståhl

Litteraturanvisning

H. Hoffmann, The Religions of Tibet ( 1961);
H. Hoffmann, Tibet: A Handbook ( 1975);
R.A. Stein, Tibetan Civilization ( 1972).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, lamaism. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/lamaism