medeltiden, benämning på den epok som ligger mellan den romerska antiken och den tidigmoderna eller ”nyare” tiden. I europeisk historieskrivning brukar man räkna med att medeltiden inleddes ca 500 e.Kr., efter det västromerska rikets fall 476. Den sträckte sig fram till senare delen av 1400-talet. Ibland uppdelas epoken i äldre medeltid (från ca 500 till och med 900-talet), högmedeltid (ca 1000 till och med 1300-talets början) och senmedeltid (större delen av 1300-talet och 1400-talet).

I svensk historia har gränserna av

(80 av 787 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?
  • Författare:
  • Eva Österberg

Litteraturanvisning

N.F. Cantor, Inventing the Middle Ages ( 1991);
C. Ginzburg, Ledtrådar (svensk översättning 1989);
L. Gossman, Medievalism and the Ideologies of the Enlightenment ( 1968);
D. Harrison, ”Bilden av medeltiden”, Tvärsnitt 1991;
M. Nordberg, Den dynamiska medeltiden ( 1984);
E. Österberg, ”Skratt och skräck i äldre tid: Kulturhistoria i fokus”, Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademiens Årsbok 1992.
Källangivelse
Nationalencyklopedin, medeltiden. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/medeltiden