patricier
patriʹcier (latin patriʹcii ’ättlingar till fäderna’, av paʹter ’fader’), i antikens Rom de ätter vilkas huvudmän tillhörde senaten under kungatiden, dvs. före 509 f.Kr. Efter upphöjandet av
(27 av 187 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?
Medverkande
Litteraturanvisning
R.E. Mitchell,
Patricians and Plebeians (
1990).
Källangivelse
Nationalencyklopedin,
patricier.
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/patricier