planet (latin planeʹtae eller planeʹtes ’planeter’, ’vandringsstjärnor’, av grekiska plaʹnētes (asteʹres) ’irrstjärnor’, ’planeter’, av planaʹomai ’gå vilse’, ’irra omkring’), typ av kropp i bana kring en stjärna.

Traditionellt avses med planet medlemmar av vårt solsystem – jordens gelikar i banor kring solen. Dessa syns som ’vandringsstjärnor’ när banrörelserna längs ekliptikan för dem genom djurkretsens (zodiakens)

(55 av 389 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?
  • Författare:
  • Johan Warell
  • Hans Rickman
  • Björn Davidsson

Ursprung och uppbyggnad

Planeter anses vara restmaterial efter uppkomsten av den stjärna de går i bana kring (se kosmogoni). I solsystemets fall är planeternas ålder alltså ungefär densamma som solens, dvs. 4,6 miljarder år eller strax därunder. Deras kemiska sammansättning avspeglar olika temperaturförhållanden på olika avstånd från solen. Materialet kan indelas i tre kategorier: dels metaller och mineral (oftast silikater) med hög smältpunkt, dels flyktiga ämnen som vatten, koldioxid, metan och ammoniak, dels också de normalt gasformiga grundämnena väte och helium.

I jordgruppens planeter

(80 av 943 ord)
  • Författare:
  • Hans Rickman
  • Björn Davidsson

Utveckling, dynamik och geologisk aktivitet

Även om planeter förändras mycket långsamt är de på intet sätt statiska. Drivkraften till deras utveckling är det värmeöverskott som de innehåller. Detta kan hos jätteplaneterna delvis bestå av den ursprungliga gravitationella ansamlingsenergin, men hos jordgruppens planeter

(37 av 258 ord)
  • Författare:
  • Hans Rickman

Planeternas atmosfärer och omgivningar

Alla planeter omges av gashöljen – atmosfärer – de minsta dock med viss reservation. Hos Merkurius rör det sig bara om en ytterst liten gasmängd av externt ursprung. För jordgruppens övriga planeter gäller det i första hand koldioxid, kvävgas och vattenånga som kan ha tillförts via planetesimaler av fjärran ursprung. Vattenångans

(51 av 360 ord)
  • Författare:
  • Hans Rickman

Litteraturanvisning

J. Kelly Beatty & A. Chaikin (utgivare),, The New Solar System ( 3:e upplagan 1990) ;
Billy Glass, Introduction to Planetary Geology ( 1982).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, planet. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/planet