Under 1900-talet väcktes intresset på nytt, och då först vid amerikanska och tyska universitet. Där började man betrakta den västerländska kulturen som en tradition av bestämda idéer och element som återkom i olika transformationer. Och retoriken var onekligen en del av detta arv. Men Hitlers och Mussolinis tal eller propagandan under de två världskrigen riktade också blicken mot språkets gränslösa makt att påverka och suggerera, liksom reklamens och mediernas överväldigande tryck på

(72 av 514 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?
  • Författare:
  • Brigitte Mral
  • Kurt Johannesson
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Nutida retorikforskning. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/retorik/nutida-retorikforskning