Schweiz [svenskt uttal ʃvɛjts, tyskt uttal ʃvaits], stat i Mellaneuropa; 41 290

(12 av 88 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Inledning

Schweiz är ett bergigt land med Jurabergen i nordväst och Alperna i söder och öster. I norr finns en stor högplatå mellan Genèvesjön och

(24 av 166 ord)

Administrativ indelning

Förbundsrepubliken består av 26 kantoner och drygt 2 500 kommuner. Kantonerna har

(12 av 46 ord)

Natur

(1 av 1 ord)

Terrängformer och berggrund

Schweiz är till största delen bergigt och högt beläget med en medelhöjd av 1 350 m ö.h. En rikedom av olika naturtyper förekommer, och tre större landformsregioner kan urskiljas.

Längst i nordväst sträcker sig i nordöst–sydvästlig riktning den bågformiga

(39 av 260 ord)

Klimat

Schweiz har ett övergångsklimat som styrs av atlantiska luftmassor från väster, kontinentala från öster, medelhavsluft från söder och Mellaneuropas lågtryck från norr. Landet kan indelas i fyra karakteristiska klimatregioner: sydlandet, Alperna, Mittelland och Jurabergen.

Den varmaste regionen ligger längst

(39 av 275 ord)

Växtliv

Schweiz har trots sin ringa storlek nära 3 500 arter högre växter. Den kalkrika berggrunden gör att man finner t.ex. flera i Sverige mycket sällsynta

(25 av 167 ord)

Djurliv

Djurlivet domineras av alpina arter, av vilka flera är istidsrelikter med

(11 av 72 ord)

Naturskydd

I Schweiz finns (2012) en nationalpark i den östra delen av Alperna

(12 av 35 ord)

Befolkning

Schweiz är relativt tättbefolkat (208 invånare per km2), men befolkningen är ojämnt

(12 av 89 ord)

Språk

Tre språk har status som officiella språk på nationell nivå: tyska, franska och italienska, medan ett fjärde, rätoromanska, är endast

(20 av 140 ord)

Religion

Kristendomen nådde Schweiz från Italien och Gallien under 300–400-talen och genom Columbanus iriska mission på 500-talet. Ett viktigt centrum blev det på

(22 av 155 ord)

Utbildning

Landets statsskick bygger i stor utsträckning på direkt demokrati, vilket innebär att myndiga medborgare folkomröstar i en rad frågor, på nationell och lokal nivå. Den administrativa apparaten är därmed mer decentraliserad än i något annat land. Det gäller också utbildningssystemet. Det finns inget federalt eller nationellt utbildningsministerium.

Kantonerna (delstaterna eller länen) är ansvariga för utbildning på alla nivåer och står för 90 procent av samtliga utbildningskostnader. Landet har fyra officiella språk som talas i olika delar av landet (tyska, franska,

(80 av 617 ord)

Sociala förhållanden

Schweiz är ett land präglat av hög levnadsstandard. De mänskliga och

(11 av 49 ord)

Arbetsmarknad

Arbetsmarknaden är stabil med få konflikter. Arbetslösheten har sedan slutet av 1990-talet varit låg. Detta gällde även under finanskrisen 2008. År 2016 var 4,9 procent av den arbetsföra

(28 av 197 ord)

Välfärd och fattigdom

Medelårsinkomsten i Schweiz är cirka 314 000 kr. Detta kan jämföras med Sverige, där medelårsinkomsten är cirka 263 000 kr. Schweiz

(21 av 145 ord)

Familjeförmåner

Föräldraledigheten är ojämställd. Män har ingen lagstadgad rätt till föräldraledighet. Heltids- och deltidsanställda kvinnor har däremot rätt till 14 veckors betald föräldraledighet samt

(23 av 162 ord)

Näringsliv och ekonomi

Schweiz är ett råvarufattigt land vars näringsliv utmärks av en högt specialiserad tillverkningsindustri och en betydande servicesektor, speciellt inom bank- och finansväsendet. Även

(23 av 163 ord)

Jordbruk och skogsbruk

De naturliga förutsättningarna har medfört att det schweiziska jordbruket består av relativt små enheter. Under senare

(16 av 110 ord)

Råvarutillgångar och energiförbrukning

Malmreserverna i Schweiz är till största delen uttömda och det enda mineral som bryts (2012) är stensalt, främst för väghållning och vattenrening. Utöver detta bryts industrimineral, företrädesvis

(27 av 191 ord)

Industri

Största industrigren i Schweiz är verkstadsindustrin, som är starkt exportinriktad. På grund av avsaknad

(14 av 94 ord)

Utrikeshandel

Handelspolitiken är i grunden inriktad på fritt varuutbyte med omvärlden, men undantag gäller bl.a.

(14 av 96 ord)

Turism och gastronomi

Landet har en väl utvecklad turism uppbyggd sedan 1865, då de första förmögna utländska turisterna anlände till Davos och Sankt Moritz. Utvecklingen gick hand i hand med intresset för alpinism och bergsturism. Turismen gynnades av två säsonger och av det centrala läget vid Europas järnvägsnät. Tidigt utvecklades lyxhotell, ofta i anslutning till kurorter och sjöar. Stor professionalism tillämpades redan från början vid hotell, restauranger och sevärdheter och hotellskolorna i Schweiz blev snabbt världsledande.

landets största attraktion är Alperna, både vinter

(80 av 597 ord)

Transporter

Trots den bergiga terrängen har Schweiz ett väl utvecklat transportnät för både landsvägs- och

(14 av 93 ord)

Massmedier

De första tidningarna i Schweiz startades i mitten av 1700-talet. Pressfrihet infördes 1874, meddelarskydd först 1968. Dagspressen är av tradition mycket lokal, men

(23 av 161 ord)

Statsskick och politik

Den schweiziska federala konstitutionen antogs 1848. Efter modernisering, men utan mer

(11 av 23 ord)

Statsskick

Statsskicket har historiskt sett varit starkt präglat av direktdemokratiska inslag (folkomröstningar och beslutsfattande stormöten) och decentralisering av besluten från central till lokal nivå. Under efterkrigstiden har emellertid, trots motstånd från kommuner och kantoner, de centrala institutionernas inflytande ökat.

(39 av 273 ord)

Valsystem

Alla medborgare över 18 år är röstberättigade, men först så sent som 1990 och efter ingripande av Högsta domstolen, fick kvinnorna

(21 av 146 ord)

Politiska partier

Partipolitiken i Schweiz dominerades under andra halvan av 1900-talet av fyra stora partier. Under 2000-talet har dock nya partier tagit plats i den schweiziska politiken. Genom att den permanenta koalitionsregeringen oftast intar en enad front utåt framträder inte de partipolitiska motsättningarna lika tydligt som i andra länder.

Sedan 1980-talet har dock motsättningarna ökat, främst på grund av

(57 av 402 ord)

Val

I valet till förbundsförsamlingen 2015 hade högernationalistiska SVP stark framgång medan SP, de båda gröna partierna och höger–centerinriktade BDP fick vidkännas tydliga bakslag.

Resterande 6 mandat i nationalrådet fördelades på fem mindre partier bland vilka finns ett

(37 av 263 ord)

Politiska huvuddrag

Utrikespolitik

Utrikespolitiskt har Schweiz i mångas ögon en särställning på grund av sin traktatsfästa neutralitet. Den strikta tillämpningen av denna politik har lett till att Schweiz inte är medlem av något internationellt organ av överstatlig karaktär (med undantag för FN sedan 10 september 2002). Flera av FN:s fackorgan har sina

(50 av 351 ord)

Rättsväsen

Domstolsväsendet i Schweiz består i huvudsak av kantonala domstolar, vilkas organisation och

(12 av 83 ord)

Försvar

Försvaret bygger på allmän värnplikt med en första tjänstgöring om 18–21 veckor och därpå följande 6–7 förbandsövningar om

(18 av 123 ord)

Litteratur

I centrum för den första litterära blomstringen stod klostret Sankt Gallen på 900-talet. Språket var latin, men snart fick den schweiziska tyskan sitt genombrott som litteraturspråk. Föregångare var Notker Labeo med översättningar av latinska texter. De mest framträdande bland de tyskspråkiga diktarna under medeltiden var Hartmann von Aue, Ulrich von Zatzikhoven, Konrad Fleck och Konrad von Würzburg. Under åren 1200–1350 gav den s.k. manessiska handskriften prov på minnesång av bl.a. Johannes Hadloub och Steinmar. Betydande senmedeltida diktare var Heinrich Wittenwiler

(80 av 1041 ord)

Drama och teater

Från 1600-talet och fram till 1800-talet var den inhemska teaterns frihet begränsad genom ingripanden av landets regeringar. Utländska gästspel var däremot vanliga. Den kritik av teatern som

(27 av 188 ord)

Film

På grund av landets språkliga delning och konkurrens från omgivande länder hade Schweiz svårigheter att utveckla en egen filmindustri. De första ansatserna åstadkom Lazar Wechsler (1896–1981) i Zürich med grundandet av Praesens-Film 1924. Bolaget hade stor del i den schweiziska filmens första ”guldålder” 1938–45, inte minst tack

(47 av 329 ord)

Konst

Konstutvecklingen präglas av närheten till såväl franskt, tyskt som italienskt kulturliv samt ett livaktigt utbyte i bägge riktningarna. En särställning intar klostret Sankt Gallen (600-talet), under 800-talet ett centrum för den karolingiska konsten, i

(34 av 237 ord)

Konsthantverk

Den schweiziska möbelkonsten anslöt under 1500–1800-talen till rådande strömningar, men med

(11 av 56 ord)

Arkitektur

Schweiz äldre arkitektur präglas av inflytanden från Frankrike, Italien och Tyskland. Regionala särdrag märks främst i den folkliga byggnadstraditionens Heimatstil, med hus kännetecknade av svalgångar i flera våningar och kraftigt utskjutande

(31 av 217 ord)

Musik

(1 av 1 ord)

Folkmusik och klassisk musik

De folkmusikaliska egenheter som återfinns i Schweiz hänger samman med boskapsskötseln och alpnaturen: de så kallade Kuhreigen är en speciell form av vokala lockrop; joddling och alphornsblåsning förknippas också

(29 av 207 ord)

Populärmusik

Den schweiziska schlagern var under 1930–50-talen influerad av operettmusik och den angloamerikanska populärmusiken, men innehöll också drag av traditionell musik från alperna. Lys Assia (född 1924) blev den första vinnaren av Eurovision Song Contest 1956. Hon sjöng även in kompositören Paul Burkhards (1911−77) världsschlager ”O mein

(46 av 328 ord)

Folkkultur

I Schweiz möts tre kulturområden: ett sydeuro­peiskt (italienskt), ett västeuropeiskt (franskt) och ett centraleuropeiskt (tyskt). De språkliga parallellerna får inte överbetonas – kultur- och språkgränser sammanfaller ingalunda. En iögonfallande kulturgräns, som i stort följer floden Reuss, delar det

(38 av 268 ord)

Förhistoria

I Kesslerloch och Schweizersbild har gjorts fynd från magdalénientid (yngre paleolitikum): ben med inristade bilder av häst och ren. Fynden från

(21 av 143 ord)

Historia

(1 av 1 ord)

Antiken

När romarna kom i kontakt med området, var det bebott av en

(12 av 83 ord)

Före edsförbundet

Under 400-talet invandrade burgunder och alemanner till det område som nu utgör Schweiz. På

(14 av 97 ord)

Edsförbundets tillkomst

Schweiz historia i egentlig mening tar sin början 1291, då de tre ”urkantonerna” Uri, Schwyz och Unterwalden grundade ett ”evigt förbund”, senare kallat Edsförbundet (tyska Eidgenossenschaft). Kantonernas sammanslutning skall ses mot bakgrunden av den kraftfulla habsburgska expansionspolitik som bedrivits av

(40 av 280 ord)

Edsförbundets storhetstid

Under medeltidens slutskede stod Schweiz på höjden av sitt militära och politiska anseende och slog i medvetande om sin styrka

(20 av 139 ord)

Reformation och motreformation

Schweiz blev tidigt ett centrum för kyrkokritiska strömningar. Erasmus av Rotterdam verkade en tid i Basel, och i Zürich genomförde Zwingli på 1520-talet reformationen i radikalare form än Luther och lade

(31 av 221 ord)

1700-talet och Napoleontiden

Under 1700-talet blåste förändringens vindar genom Schweiz på det ekonomiska, sociala, kulturella och slutligen också på det politiska området. En tidig industrialisering i hemindustrins form (textilier i

(27 av 191 ord)

Restauration och förvaltningsreform

Wienkongressen 1814–15 erkände Schweiz självständighet och ställde dess neutralitet under stormakternas garanti. En ny författning av 1815 betonade kantonernas självständighet, vilket i

(22 av 155 ord)

Neutral demokrati i imperialismens epok

Under det närmaste seklet efter 1848 präglades den inre utvecklingen av snabbt fortskridande industrialisering med koncentration i stadsområden som Zürich, Basel, Sankt Gallen och Genève. Nya industrigrenar växte sig starka: maskintillverkning, livsmedelsindustri och kemisk industri. En nyckelroll i tillväxtprocessen spelade järnvägsbyggena (Sankt Gotthards- och Simplontunnlarna 1882 respektive 1906).

Schweiz växande popularitet som turistland gav nya utkomstmöjligheter framför allt för befolkningen i alpregionerna. Politiken dominerades på förbundsnivå fram till 1919 av segrarna från 1848,

(73 av 516 ord)

Medverkande

  • Anders Jönsson
  • Arne Anderberg
  • Berta Stjernquist
  • Birgitta Berglund-Nilsson
  • Britt Tunander
  • Carlhåkan Larsén
  • Göran Andersson
  • Hansåke Persson
  • Holger Daun
  • Ingmar Söhrman
  • Jan von Konow
  • Jan-Öjvind Swahn
  • Johan Warell
  • Johanna Broman Åkesson
  • Jonna Pettersson
  • Karl Erik Gustafsson
  • Lars Gustaf Andersson
  • Lars Åhlander
  • Lars-Arne Norborg
  • Leif Zern
  • Michael Bogdan
  • Michael Tapper
  • Per Beskow
  • Rutger Lindahl
  • Sten Gromark
  • Sture Packalén
  • Sven Behrens
  • Tomas Germundsson
  • Tove Janson Borglund
  • Ulf Arvidsson
  • Ulf Gärdenfors
  • Ulf Zander
  • Örjan Wikander
  • Östen Dahl

Litteraturanvisning

Massmedier:
E. Bollinger, La Presse suisse: Structure et diversité (1976);
U. Saxer & J. Rathgeb, Lokalradiowerbung als Innovation (1992).
Litteratur:
G. Mützenberg, Destin de la langue et de la littérature rhétoromanes (1974);
B. Wenger, Die vier Literaturen der Schweiz (1983).
Konst:
G. Jedlicka, Zur schweizerischen Malerei der Gegenwart (1947);
H. Jenny (utgivare), Kunstführer durch die Schweiz 1–3 (5:e upplagan 1971–82);
M. Joray, La Sculpture moderne en Suisse (1955).
Arkitektur:
Schweizer Architekturführer 1–3 (1992);
L. Burckhardt m.fl., Modern Architecture in Switzerland since 1900 (1969).
Folkkultur:
R. Weiss, Volkskunde der Schweiz (1946).
Förhistoria:
W. Drack (utgivare), Ur- und frühgeschichtliche Archäologie der Schweiz 1–6 (1968–79);
M. Primas, Die südschweizerischen Grabfunde der älteren Eisenzeit und ihre Chronologie (1970).
Historia:
Handbuch der Schweizer Geschichte 1–2 (1972–77);
U. Im Hof, Geschichte der Schweiz (5:e upplagan1991);
G. Hunziker, Die Schweiz und das Nationalitätsprinzip im 19. Jahrhundert (1970);
J. Steinberg, Why Switzerland (2:a upplagan 1996);
J. Steiner (utgivare), Das politische System der Schweiz (1971);
A. Åberg, Schweiz (svensk översättning 1958).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Schweiz. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/schweiz