Svenska kyrkan, evangeliskt-lutherskt trossamfund, nationalkyrka med viss relation till staten. Benämningen

(11 av 20 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Historik

Genom reformationen fick kyrkan i Sverige en luthersk bekännelse (se lutherdom). Organisationen inom den medeltida kyrkoprovinsen inom den från Rom styrda katolska kyrkan med stift, ärkebiskop, biskopar, domkapitel och sockenpräster behölls, men i påvens ställe blev kungen kyrkans överhuvud. Olaus Petri tecknade i en rad skrifter ett lutherskt program för kyrkan, utgav psalmer på svenska och utformade en svensk evangelisk liturgi. Laurentius Petri, som 1531 utan påvlig

(67 av 474 ord)
  • Författare:
  • Gunnar Samuelsson
  • Per-Olov Ahrén

Nutida ställning i samhället

Årsskiftet 2016-17 hörde 61,2 procent av alla invånare i Sverige till Svenska kyrkan, att jämföra med 82,9 procent vid relationsförändringen mellan Svenska kyrkan och staten år 2000 (se nedan). En successiv minskning av antalet medlemmar har ägt rum under de senare decennierna men har varit mer påtaglig sedan 2000. Det totala antalet utträdda medlemmar varierar dock från år till år.

Till följd av den förändrade relationen/skiljandet från staten har en mängd frågor aktualiserats kring vad det innebär att vara medlem i

(80 av 918 ord)
  • Författare:
  • Gunnar Samuelsson
  • Per-Olov Ahrén

Organisation

(1 av 1 ord)

Riksplanet

Vid mitten av 1800-talet började enheten mellan kyrka och stat brytas upp också organisatoriskt. År 1862 delades den tidigare enhetliga sockenstämman i en kommunalstämma för borgerliga ärenden och en kyrkostämma för kyrkliga (jämför kommun, Svensk kommunalhistoria: Kommunalförordningarna

(37 av 264 ord)
  • Författare:
  • Gunnar Samuelsson
  • Per-Olov Ahrén

Stifts- och lokalplanet

Omorganisationen 1989 innebar (liksom på riksplanet) ökad självständighet. I stiftet tillkom vid sidan av domkapitlet en för församlingarna obligatorisk stiftssamfällighet med stiftsfullmäktige som beslutande och stiftsstyrelsen som beredande och verkställande organ. För kyrklig egendom ansvarade en egendomsnämnd. Enligt lagen om Svenska kyrkan (1998:1591) och kyrkoordningen är stiftet en regional enhet inom Svenska kyrkan och omfattar församlingarna

(56 av 398 ord)
  • Författare:
  • Gunnar Samuelsson
  • Per-Olov Ahrén
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Svenska kyrkan. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/svenska-kyrkan